Raseborg föreslås göra sig av med hus
Studerande vid Aalto-universitetet rekommenderar att Raseborg krymper sitt fastighetsinnehav. De föreslår också interna hyror som baserar sig på marknadspriser.
Raseborg borde överväga att övergå till marknadsbaserade interna hyror och samtidigt göra sig av med byggnader som inte behövs för stadens primära verksamhet.
Det är kontentan i den rapport som sammanställts av tre studerande vid Aalto-universitetet och som presenteras för stadens direktion för intern service i morgon kväll.
Stadens samtliga 211 fastigheter har granskats och utvärderats.
Arbetet som utgör en del av en kurs har gjorts av Laura Heikkilä, Julia Markkanen och Tomi Rissanen och letts av Jari Melgin som är undervisande forskare vid handelshögskolan som är en del av universitetet. Raseborg har varit samarbetspart med chefen för intern service, Arne Nummenmaa, som kontaktperson.
Hyrorna kan styra
I rapporten konstateras att staden genom marknadsbaserade interna hyror effektivare kunde fördela sin verksamhet i byggnaderna. Arne Nummenmaa håller med om analysen och säger att det system för interna hyror som staden använder i dag – det finns tre olika former av hyror – kan ge en helt fel bild av vad en verksamhet egentligen kostar.
För en del byggnader baserar sig hyran endast på driften, vilket sällan avspeglar helhetskostnaderna för användningen av utrymmet, förklarar Nummenmaa.
För många hus att sköta
Studerandena bedömer att en femtedel av stadens fastighetsmassa är sådan som inte är nödvändig för den primära verksamheten och som Raseborg därför gott kunde göra sig av med.Också här tycker Nummenmaa att slutledningen är korrekt. Antalet fastigheter, 211, är onekligen för högt för staden och den totala byggnadsmassan för stor, säger han. Skötseln och underhållet kräver resurser.
– Man ska aldrig köra fast i siffror, men jag ser det nog som naturligt om staden inom en nära framtid gör sig av med 20–30 byggnader.
Behovet ökar inte
Nummenmaa säger att också den pågående social- och hälsovårdsreformen kan leda till att stadens behov av fastigheter förändras. Till exempel kan en ytterligare centralisering av verksamheten bli aktuell, säger han.
Det torde i varje fall vara klart att kommunernas behov av hus inte kommer att öka, konstaterar Nummenmaa.
Han säger att Aalto-rapporten kommer att bli en del av all den bakgrundsinformation som staden kan använda sig av.
– Rapporten stöder tankar som förts fram inom förvaltningen.