Vinden går det inte att räkna med
På sjön är säkerheten A och O. Men för att bedöma föret behövs tillförlitliga prognoser, och trots att alla meteorologer använder samma data varierar prognoserna kraftigt.
RASEBORG – Hur kan vi inte få en väderprognos på 24 timmar som stämmer, när de vet att den globala temperaturen kommer att öka med närmare tre grader till 2020?
Det frågar sig Gustav Hafrén. Han har iakttagit Meteorologiska institutets väderprognoser och märkt att de inte är pålitliga.
– Jag seglar, och då är vinden viktig. Ska man från Ekenäs till Kimito måste man veta hur det blåser. Ifall prognosen säger att det kommer att blåsa 16 meter i sekunder vet man att det blir tufft men att det går. Men när man sedan är ute på sjön och det plötsligt blåser 20 sekundmeter skulle man inte ha gett sig ut alls.
Han tycker att prognoserna, speciellt de som utfärdas av Meteorologiska institutet, konstant utlovar för låg vindhastighet. När väderförhållandena är intressanta brukar han nämligen jämföra prognosen med hur det ser ut i realtid, timme för timme.
– För en vecka sedan visade prognosen för lördag 17 meter i sekunden, men vindstötarna var betydligt starkare. Det är en hög kvalitet på prognoserna, men det verkar finnas ett systematiskt fel med att prognoserna är i underkant.
En riskbedömning
Hafrén vet vad han talar om. Som van seglare jämför han flera prognoser, speciellt när de är i konflikt med varandra. Han är också medveten om att vindbyarna är betydligt starkare än den förutsedda vindhastigheten, som baserar sig på ett medeltal av hur hårt det blåst under de senaste tio minuterna.
– Jag är försiktig av mig. När jag beger mig ut på sjön ser jag det som en riskbedömning. Man ska inte vara dum och lita blint på väderprognoserna, det är ditt ansvar att bedöma situationen själv. Men riskbedömningen påverkas av väderprognoserna, och om det inte går att lita på dem kan man göra en felbedömning.
Han lyfter upp personer som är yrkesverksamma på sjön och behöver tillförlitliga prognoser. Han har sett gånger då prognosen förutspått hård vind, men det i verkligheten klassats som hård storm.
– Prognoserna måste vara tillförlitliga. Det finns det vanliga intresset för väder. Blir det regnigt? Blir det soligt? Blåser det? Men så finns det också frågan om säkerhet i terrängen och på sjön. Det är den delen som är min aspekt i frågan.
Facit ger olika prognoser
För att föra saken framåt har Gustav Hafrén kontaktat Meteorologiska institutet när han märkt att prognoserna inte stämmer överens med verkligheten.
– Den vanliga bortförklaringen är: har ni mätt rätt, har ni kollat att det blåser så hårt där ni är? Jag brukar svara att jag ser det från deras egna instrument och mätningar. Först när jag nått upp till chefsnivå har de blivit intresserade och säger att de ska kolla upp hur det är.
Carl Fortelius arbetar som chef på Meteorologiska institutets avdelning för väderprognosmodeller. Han utvecklar de numeriska räknemodellerna som används till att förutspå vädret.
– Våra modeller bygger på data som samlas in minut för minut. Det är information från bland annat väderstationer, satelliter, radar och flyg som används för de här modellerna. Våra väderprognosmodeller baserar sig på internationella data som kan ge globala prognoser på tio dagar. Systemet används i hela Europa och är ryggraden i vårt system, säger Fortelius.
Men om samma information om vädret används internationellt, hur kan väderprognoserna variera?
– Siffrorna vi får lägger vi in i våra egna väderprognosmodeller, de ger en mer detaljerad bild med tätare prognoser. Den skandinaviska uppdaterar vi var tredje timme. Det är bland de här prognosmallarna som meteorologer sedan väljer och slutligen ger en prognos.
Så beroende på meteorolog varierar prognosen?
– Jo. Informationen vi ger till dem är rätt, säger Fortelius.
En tolkningsfråga
Gustav Hafrén är inne på samma linje som Fortelius. Han har varit i kontakt med den norska vädertjänsten Yr.no och diskuterat deras väderprognoser för Finland.
– De har inte någon som är här och ser hur det är, de litar helt på data. Så i vilket skede tar människan över på Meteorologiska institutet, och har de erfarenheten och resurserna som behövs för att göra en bra prognos?
Jourhavande meteorolog Jari Tuovinen på Meteorologiska institutet ser allvarligt på kritiken.
– Bakom prognoserna ligger mycket tänkande. Informationen vi får kör vi enligt olika väderprognosmodeller som meteorologen väljer. Modellerna passar för olika förhållanden och scenarion, och när vi väl valt en modell så tar meteorologen ytterligare och gör en bedömning enligt resultatet, säger Tuovinen.
Han berättar att det är två huvudsakliga mallar som används för prognoser som gäller för under en vecka. De globala väderprognosmallarna används inte nationellt, det är alltid specifika mallar som gäller då.
– Men i sista hand är det alltid meteorologen som tolkar informationen.
Hur kommer det sig att prognoserna varierar kraftigt när det är samma data som används överallt?
– Vi ska inte glömma att det handlar om en prognos, det är inte en sanning. Och jag kan inte uttala mig om hur till exempel Yr.no gör sina prognoser, det vet jag inte.
– Inte kunde ekonomerna heller förutspå finanskrisen.
Knepigt område
Tuovinen lyfter däremot upp en förklaring till att sjövädret kan variera kraftigt jämfört med prognosen i sydvästra Finland.
– Hangöudds topografi är knepig och situationen där kan ändra snabbt på bara någon timme. Stationerna där mäter dessutom ofta högre eller lägre vindhastighet än vad det egentligen blåser ute till havs.
Han förklarar att vindarna runt Hangö på grund av läget kanaliseras i två olika riktningar, vilket påverkar prognoserna. Men vindvarningarna tipsar han om att man i större grad kan lita på, de är mer exakta än prognoserna.
– Och vi ska inte glömma att meteorologens bedömning av de numeriska mallarna i fem fall av sex ger ett tilläggsvärde till prognosen. Erfarenheten spelar in, säger Tuovinen.