Baser och industri i pinfärska verk
De dramatiska skedena i den västnyländska historien håller författarna i gång, men visst behandlas också många andra ämnen. I veckan utkom en färsk industrihistorik i Hangö.
Pekka Silvasts färska och välillustrerade bok om Hangö och Porkala som sovjetbaser, Hanko ja Porkkala, hör till allra senaste bidragen till den västnyländska historieskrivningen.
Publikationen kompletterar gott Tomy Karlssons Krigszon Hangöudd 1939–1945 från år 2011 och Hankoniemi vieraissa käsissä – Hangöudd i främmande händer från år 2014, liksom de fylliga böckerna Porkala – i händelsernas centrum och Hangö i andra världskriget, som försvarshögskolan gav ut åren 2008 respektive 2013. De båda senare utkom också på finska.
Till de nyaste västnyländska historieverken hör också Sture Lindholms Dramatik i småstad som utkom för en månad sedan och som är författarens fjärde verk om inbördeskriget 1918.
Mycket muller
I fjol uppmärksammades slaget i Rilax 1714 på många olika sätt och då utgavs även det fylliga och praktfulla verket Riilahden taistelu 1714, med Ilkka Linnakko som redaktör. I fjol publicerades också en andra och reviderad upplaga av Göran Erikssons Slaget vid Rilax 1714, som första gången utkom 2006.
Bo Wessmans historik över det finlandssvenska fältartilleriet som trycktes i fjol har naturligt en stark västnyländsk förankring, eftersom artilleriverksamheten under modernare tid är förknippad med Dragsvik. Kustförsvarets historia i Västnyland belyses i Ove Enqvists bok Finska Vikens port, som utgavs 2008. Snart utkommer Enqvist i samarbete med Kyrkslätts hembygdsförening med en färsk bok om fiskeläget och kustfortet Makilo i Porkala.
Arkeologen Jan Fast är i sin tur i full färd med att kartlägga historien kring det krigstida transitolägret på Tulludden i Hangö.
Mångsidig helhet
Män som skriver om militärer och dramatiska episoder utgör ett starkt inslag i den västnyländska historieskrivningen.
Helheten är ändå betydligt mångsidigare än så. Årligen publiceras ett tiotal historieverk och merparten av dem har synnerligen civila förtecken. I år har till exempel Jussarö och diskoteket Gnägget förärats egna böcker. Nyligen utkom också Anna Lindholms bok om fem kvinnor i inbördeskrigets skugga, Projekt Ines.
I fjol försågs Porkalabygden med ytterligare en skrift. 2013 fick också Strömsö i Snappertuna en egen diger publikation och det året utkom bland annat också Olle Springs bok om den gångna tiden inom tidnings- och tryckeribranschen, När ordet vägde tungt.
2013 fick också både Öbylandet och Tvärminne varsin historik genom Carita Sundells respektive Astrid Lindströms försorg.
Aktuellt om industrin
I veckan lämnade en ny industrihistorik tryckeriet. Från lumppapper till plastburna sprängämnen. Kemin på Hangöudd del 1 är Yngve Malméns första bok av tre om kemiindustrin i Hangö.
Vid sidan av den bokserien forskar han kring smörexporten och Drottningberg i Hangö.
Mer industrihistoria är aktuell. VN-redaktören Christoffer Holm planerar att forska i och skriva om nedläggningen av stålverket i Koverhar, samt om minneskulturen efter verksamheten där och den strukturomvandling som nu följer.
– Samtidshistorian glöms ofta bort, säger han.
Holm är också tilltänkt skribent och redaktör för Västnyländska ungdomsringens 100-årshistorik, som ska utkomma 2017. Redan nästa år har ungdomsringen för avsikt att publicera ett bildverk över sin verksamhet.