Simola rör om i Raseborg
År 2016 ser Tom Simola som ett mellanår i budgeten. Kraftiga åtgärder måste tas för att balansera stadens ekonomi. Bland annat efterlyser Simola enklare förvaltning. Dessutom ses beslut om var stadshuset ska finnas i framtiden över.
Så länge Raseborg existerat har staden haft ett underskott om man bortser från året då Ekenäs Energi bolagiserades. Därför vill stadsdirektör Tom Simola balansera ekonomin över en fem års period med stora förändringar.
– Vi kan inte bara prata om de kommande 12 månaderna utan vi måste se framåt.
Stadsandelarna är större 2016 än de är i år och år 2017. Därför visar budgetåret 2016 ett underskott på endast 0,6 miljoner euro. Utan extra stadsandelar skulle underskottet vara två miljoner större.
De kommande tre åren innehåller ekonomiplanen investeringar på 46,2 miljoner euro. Förverkligas alla investeringar ökar stadens lånebörda med 33 miljoner euro till 154 miljoner euro.
– Vi kör in Raseborg i en svår situation om det förverkligas, säger Simola.
Med den ekonomiplanen kommer Raseborg att göra ett underskott på 7 miljoner euro om kraftiga åtgärder inte görs.
Stadskamrer Thomas Karlsson förklarar att årsbidraget i Raseborg har varit ungefär fem miljoner euro, men det borde vara 10 miljoner euro. Årsbidraget visar hur mycket pengar det finns kvar att använda för investeringar efter att de löpande utgifterna betalats. Fem miljoner euro fattas från årsbidraget. Grovt räknat motsvarar det 100 årsverken i Raseborg.
Färre organ i staden
Tre stora helheter ska redas ut innan enskilda beslut om investeringar fattas. Det är skolnätet, kosthållet och utrymmen för förvaltning.
Enligt Simola finns det för många organ i staden. Staden har fler enheter och sektorer än andra städer i samma storlek. För att göra en ny organisation kommer man jämföra med städer i samma storlek som Raseborg.
– Nu är det nio organ som tar ställning till tekniska frågor, säger Simola.
En av huvudåtgärderna som finns i budgeten för 2016 är att skapa en ny enklare organisation för förvaltningen och de förtroendevaldas nämnder.
– Vi ska inte tvinga fram en ny modell utan jobba tillsammans, säger Simola.
I maj och juni 2016 förväntas fullmäktige fatta beslut om en ny förvaltningsstadga och därefter ska de ta ställning till hur servicen ordnas.
– Det är stora förändringar. Osäkerheten ska inte finnas lägre än ett halvår, säger Simola.
Skolnätet ses över
Simola vill utreda hur hela skolnätverket ska se ut i framtiden innan beslut fattas om skolrenoveringar. Vilka skolor som ska finnas kvar ska ses över under våren.
– Förändringar på ett ställe påverkar ett annat. Vi kan inte fatta beslut att renovera i Svartå utan att samtidigt fatta beslut om Karis, säger Simola.
Enligt Thomas Karlsson kommer flera skolor i Raseborg behöva saneras i framtiden. Bland annat behöver Katarinaskolan en ordentlig renovering.
– På sikt behöver skolorna i Ekenäs också saneras. Alla skolor slits och måste saneras med jämna mellanrum, säger Karlsson.
– Vi måste skapa plats i ekonomin för att sätta utrymmen i skick utan att skuldsätta oss och bli en kriskommun, säger Simola.
Ekåsen kanske inte blir av
Simola vill också se över beslutet att flytta Raseborgs stadsförvaltning till Ekåsen. Staden utreder igen alternativa placeringsmöjligheter för förvaltningspersonalen.
– Det är för tidigt att säga att vi backar från Ekåsen men vi måste se över våra alternativ. Vi har så många stora fastigheter som måste renoveras. Tidigare har vi sett för mycket på enskilda projekt. Nu måste vi av ekonomiska orsaker ändra strategi och se över helheten.
Fullmäktige har redan fattat ett beslut att stadsförvaltningen ska flytta in till Ekåsen från och med början av 2017.
– Vi kan inte i blindo gå in utan att se Ekåsen som en helhet. Går vi inför den lösningen blir Ekåsen ett förvaltnings- och servicecampus på sikt.
Simola efterlyser en lösning som håller i 20 till 30 år. Problemet med Ekåsen är att renoveringen av huvudbyggnaden inte är den enda utgiften. De kringliggande byggnaderna innebär också utgifter på sikt.
– Vi måste se över vad det kostar att sätta i skick utan att renovera varje år.
Till investeringsprojekten hör förutom Ekåsen bland annat Lönnbergska fastigheten och Fokushuset i Karis. Kostnaderna för tre år är totalt cirka 9,7 miljoner euro för de tre byggnaderna. Av det står renoveringsbehovet på Ekåsen för sex miljoner euro. Från början uppskattades kostnaderna för att bygga om Ekåsen vara 1,2 miljoner euro. Sedan ökade de till tre miljoner.
– Helhetsläget är att vi inte kommer att ha möjlighet att sätta pengar på alla. Därför måste vi se över hur förvaltningen i framtiden ska se ut och var vi ska finnas, säger Simola.
I slutet av nästa år tar hyresavtalet med Fixhuset slut.
– Med andra villkor är Fixhuset ett alternativ, men som läget är nu står vi och hyresvärden långt ifrån varandra.
Budgetförslaget har inte godkänts av stadsstyrelsen.