Konsult för färre skolor i Ingå
I en skolutredning som Ingå beställt av konsultbolaget FCG rekommenderas att det nuvarande skolnätet minskas. Bildningsnämndens ordförande Kristian Westerholm är kritisk till utredningen.
INGÅ Konsultbolaget FCG konsultointi har gjort en skolcentrumsutredning för Ingå kommuns räkning. Uppdraget var, enligt konsulten, att utreda och granska hur Ingå kunde ordna den grundläggande utbildningen i framtiden.
Bildningsnämndens ordförande Kristian Westerholm (SFP) säger att det som presenteras i rapporten inte är det man beställt.
– Rapporten beställdes för att vi skulle få veta hur många elever vi behöver på längre sikt för att ha ett skolcentrum. Nu har utredarna fastnat i helt fel spår.
Konsulten utgår nämligen från att antalet barn i Ingå inte stiger, säger Kristian Westerholm.
– Varför skulle antalet barn följa en annan kurva i Ingå än i resten av landet? Prognosen fram till 2029 är att antalet barn ökar med 14 procent i Nyland och i hela landet med 12 procent. Deras teser är inte alls trovärdiga.
Möttes i juni
Kristian Westerholm berättar att nämnden senast i juni hade ett möte med konsultbolaget och han tycker att nämnden var klar i sin uttalade önskan för utredningens innehåll.
– Konsulterna har inte ändrat riktning i jämförelse med den rapport de presenterade i våras. De har jobbat vidare i samma spår trots att jag tyckte vi var tydliga med vad vi ville veta, men vi borde kanske ha varit ännu tydligare.
"Krymp skolnätet"
Slutsatsen i utredningen är att det nuvarande skolnätet bör minskas, det vill säga att skolor stängs. Men det är då baserat på att antalet barn i Ingå minskar.
Bildningsnämnden behandlade skolutredningen i går (21.10) och i stället för att skicka den vidare till fullmäktige som svar på en kläm som gjordes hösten 2013 beslöt nämnden bordlägga utredningen.
– Jag föreslog att vi låter de olika fullmäktigegrupperna bekanta sig med utredningen för att se om den motsvarar det man ville ha svar på i klämmen.
Nämnden tar på nytt upp utredningen på sitt möte i december efter att man fått in svar från fullmäktigegrupperna.
Fyra skolor i dag
Det nuvarande skolnätet i Ingå består av fyra enheter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i klasserna 0-6. Kommunen har tre svenskspråkiga skolor – Degerby skola, Kyrkfjärdens skola och Västankvarns skola – och en finskspråkig, Merituulen koulu.
De tre svenska skolorna anses vara i nöjaktigt skick byggnadstekniskt sett, medan Merituuli i utredningen bedöms vara i gott skick.
Alternativ ett och två ...
Konsultbolaget har ritat upp fyra alternativ för ett framtida skolnät.
Det första alternativet skulle vara att koncentrera alla lågstadieelever till ett skolcentrum vid Merituulen koulu. Det skulle kräva att Merituuli utvidgas och att verksamheten i Kyrkfjärdens skola gradvis körs ner. Den kumulativa besparingen för fem år skulle vara ca 2,4 miljoner euro.
Det andra alternativet är att koncentrera för- och lågstadieundervisningen till Merituulen koulu och Degerby skola. Det skulle ge besparingar på närmare 2,5 miljoner euro för fem år. En modell med två skolor förutsätter mindre investeringar än alternativ ett men har högre personalkostnader.
... och tre och fyra
Både i alternativ ett och två skulle högstadieverksamheten produceras av Lojo stad såsom i dag. I det tredje och fjärde alternativet skulle högstadieverksamheten däremot ordnas i egen regi.
Alternativen avviker från varandra såtillvida att kommunens existerande skolnät skulle utnyttjas maximalt i det tredje alternativet, medan det fjärde skulle innebära ett helt nytt skolcentrum.
I det tredje alternativet är de årliga driftskostnaderna över 900 000 euro högre än i den nuvarande verksamhetsmodellen. I det fjärde alternativet, där det egna skolnätet inte alls skulle utnyttjas, är driftskostnaderna 1,3 miljoner euro högre. Effektiv högstadieverksamhet i egen regi höjer kostnaderna.
"Vore fatalt"
I första hand rekommenderas att den existerande lågstadieverksamheten utvecklas och alltså även att det nuvarande skolnätet minskas. Det anses inte motiverat att producera högstadieverksamhet i egen regi.
– Det skulle vara fatalt om vi verkställde konsultens tankar om att stänga skolor och utvecklingen sedan gick åt ett annat håll. Men det vi fått ut av utredningen är i alla fall att det inte är någon idé att ta hem högstadieeleverna, säger Kristian Westerholm.
utbildningen per år
- Kostnaderna för årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen, som sker i egen regi, fördelar sig på följande sätt:
- Personalkostnader: 2 209 321 euro
- Fastighetsutgifter: 540 256 euro
-
Skolskjutsar:
768 586 euro - Övriga verksamhetskostnader/utgifter: 438 553 euro
-
Totalt: 3 956 716 euro
- Kostnad per elev 2014:
-
Genomsnittlig kostnad per lågstadieelev var
9 354 euro. - Kostnaden för en högstadieelev i Källhagens skola i Virkby var 9 138 euro och för en elev i Järnefeltin koulu 10 068 euro.
- Därtill gick fem elever i Karis högstadium och en i Karjaan yhteiskoulu.