Språken ska ge stort kliv framåt
Lärkkulla folkakademi har fullsatt på sina internat. Språkkurserna lockar studerande från hela världen.
– Alla i familjen här och alla mina finländska vänner talar svenska. Därför vill jag lära mig språket bättre, för att passa in.
Det säger Chinedu Felix Opara, Ekenäsbo sedan fem månader tillbaka och en av de kring 20 personer som studerar svenska det här läsåret på Lärkkulla i Karis.
Opara som är gift och som ursprungligen kommer från Nigeria hoppas att kunna studera och jobba inom vården i framtiden. Han siktar på att även lära sig finska så småningom.
Jobb i fokus
Lärkkulla folkakademi har rekordmånga studerande det här läsåret, 90 stycken.
Kring 60 av dem läser språk. De fördelar sig rätt jämnt, cirka 20 personer var, på de tre språk som man kan läsa som huvudämne, nämligen svenska, finska och engelska.
Minmin Zhao, Harry Pruett, Ly Müürsepp och Nathalie Sallegren deltar i svenskundervisningen och är lika hugade studerande som Chinedu Felix Opara.
– Man måste lära sig svenska för att få ett jobb här, säger Ly Müürsepp som bor i Stenåker strax utanför Karis centrum.
Efter åtta år i Finland talar hon en flytande och klingande finska, men hon konstaterar att det på arbetsmarknaden i Västnyland även krävs kunskaper i svenska.
Ly Müürsepp är gift och har två barn, och hon har en examen som socialarbetare från en yrkeshögskola i Estland där hon vuxit upp.
Färsk Ingåbo
Minmin Zhao är gift med en finländare och har nu bott i Ingå i fyra månader. Svenska vill hon lära sig dels för att det är mannens språk, dels med tanke på kommande arbete. Minmin Zhao som studerat språk och litteratur i Kina och även jobbat som lärare i sin tidigare hemstad säger att hon gärna skulle jobba som till exempel tolk eller översättare.
– Men vilket jobb som helst passar, säger hon och tillägger att hon också har för avsikt att lära sig finska.
Kommande arbete är också den huvudsakliga motiveringen till varför Harry Pruett satt sig på skolbänken.
– Om jag nu lär mig en del svenska och senare finska förbättrar jag mina chanser på arbetsmarknaden, säger Pruett som till sin bakgrund är musiker och byggnadsmålare.
Den nuvarande Ekenäsbon är gift med en finländsk kvinna och har bott i landet i tre års tid. Ursprungligen kommer han från USA.
Kan finska
Det visar sig att Nathalie Sallegren, med rötter i Australien, talar en god finska. Grunderna till de språkkunskaperna lade hon redan för sex år sedan på Lärkkulla, då hon för första gången bodde i Finland.
Därefter har hon med sin familj – två barn och finländsk man – åter bott i Australien, för att i november i fjol på nytt slå ner bopålarna i Karis.
Eftersom svenska är mannens språk vill hon förkovra sig även i det. I Australien hann hon jobba i många års tid som informatiker och bibliotekarie, men säger att det i den branschen krävs mycket goda kunskaper i finska och svenska för att få jobb i Finland.
Får beröm
De studerande får mycket beröm av sin lärare, Sari Huuskonen, som undervisar i både svenska och finska och som också är planeringsansvarig i skolan.
– Vi har motiverade studerande. Det är fint att jobba här för alla vill satsa på sina studier, säger hon.
Sari Huuskonen berättar att de som väljer att studera svenska på Lärkkulla i regel är personer som bor i trakten och som gift sig eller har sin livskamrat här.
– De som är bosatta här vill ofta lära sig både svenska och finska, säger hon och berättar att det i den svenska gruppen i år finns två personer som läste finska i fjol.
– De som studerar finska hos oss kommer ofta från huvudstadsregionen och de vill lära sig språket för att lättare hitta jobb.
Pekar uppåt
I fjol höstas läste 86 personer på folkakademins långa linjer. Årets 90 studerande gör att kurvan pekar uppåt.
Fler studieplatser finns det ännu, säger rektor Juhani Jäntti, men när det gäller internaten som har sammanlagt 65 platser har väggarna nu kommit emot.
– Vi har fullsatt. Man kan säga att det är ett positivt problem.
Nyfinländare
Juhani Jäntti har en förklaring till att språklinjerna lockar år efter år.
– Vi har ett ganska brett program. Vi har inte specialiserat oss för mycket. Vår målgrupp är alla som vill lära sig språk.
Jäntti säger att alla språkstuderande på Lärkkulla har en idé med sina studier.
En viktig grupp är de som redan bor i Finland, säger han.
– Jag kallar dem för nyfinländare. De behöver språket i vardagen.
En annan grupp är utländska studerande som redan har en examen och som behöver lära sig finska och svenska för att komma vidare. Sedan finns det utländska studerande som vill förbereda sig för eventuella vidare studier i Finland, säger Jäntti.
– Alla har någon slags plan för framtiden i Finland, säger han och tillägger att landet har gott renommé.
– Finland lockar.
Har ni funderat på att ge flyktingar språkundervisning?
– Vi kommer att se vad vi kan göra, säger Jäntti och berättar att Lärkkulla fört informella diskussioner med en annan part om möjligheterna att i någon form ordna undervisning om det behövs.
I sammanhanget understryker han att ingen officiell förfrågan om hjälp droppat in från myndighetshåll.
Jäntti säger att den språkutbildning som Lärkkulla ger inte ska blandas ihop med invandrarutbildning, som är en helt annan sak. Men också i den här genren har skolan kapacitet om det behövs, säger Jäntti.
– Grunden för hur det kunde se ut har vi redan klar.
Annan profil
Folkakademins musikutbildning har det här läsåret cirka 30 studerande, vilket enligt Jäntti är en normal nivå.
Profilen skiljer sig från språklinjens.
– Våra typiska musikstuderande är finlandssvenska unga som vill satsa eller pröva på musik.
- Lärkkulla i Karis är en helhet med flera delar.
- Lärkkulla stiftsgård ger bland annat utbildning åt kyrkan och fungerar också som ett kurs- och mötescentrum.
- Lärkkulla folkakademi är en privat skola som vid sidan av kortare kurser erbjuder två folkhögskolelinjer för heltidsstudier, nämligen språk och musik. Inom språkprogrammet, som är uppbyggt som ettårigt, kan man välja svenska, finska eller engelska som huvudämne. Musikutbildningen är ett- eller flerårig.
- Björn Wallén är direktor för Lärkkulla, medan Juhani Jäntti är folkakademins rektor.