Faddrar söker familjer att stödja
Sju nyutbildade familjefaddrar väntar på att få var sin familj i Kyrkslätt att besöka. Behovet är stort.
KYRKSLÄTT – Vi har inte kunna göra reklam för vår verksamhet med familjefaddrar, för det har inte funnits några lediga i Kyrkslätt. Men nu går det bra att ansöka om en fadder igen, säger Johanna Pirinen från Mannerheims barnskyddsförbunds nyländska distrikt.
Att hitta familjer till de sju faddrarna lär inte bli ett problem.
– I Kyrkslätt finns det många inflyttade familjer som är ensamma på orten. En del vill hitta en reservmormor, om de egna far- och morföräldrarna bor långt borta. Så finns det också de som helt enkelt känner att deras händer och ögon inte räcker till och att de behöver hjälp. Då ska det inte finnas någon tröskel.
Saknar nätverk
Mannerheims barnskyddsförbunds familjefaddrar fungerar som ett stöd i vardagen för familjer med minst ett barn under skolåldern.
– Vi utgår alltid från familjens subjektiva behov. Familjen behöver inte ha några speciella problem, det enda kriteriet är att den inte får vara kund hos barnskyddet när fadderförhållandet inleds.
En som anlitat en familjefadder är Lisa, som bor i Kyrkslätt. Den största orsaken till att hon sökte stöd var att vardagen kändes hektisk med två små barn, hund, studier och ett eget företag.
– Jag började ana en negativ spiral med mina barn, som är härliga men mycket aktiva. Jag kände att får jag inte hjälp nu så kommer det att bli mycket värre, säger hon.
Då råkade hon se en annons om familjefaddrar och kände att det var precis riktat till henne.
– Det var inte alls ett stort steg att be om hjälp. Jag blev bara glad för att det fanns en sådan här verksamhet som kändes som helt riktad till oss, säger hon.
Eftersom hon var relativt ung, tjugotvå år, när hon fick sitt första barn har hon känt sig ganska ensam i sitt föräldraskap, trots att hon inte är ensamstående.
– I kompiskretsen var det ingen som hade barn då, och dessutom bor många i Helsingfors. Mina föräldrar bor inte så långt borta, men de jobbar ännu och min bror har fem barn så de har fullt upp. Vardagen med barnen har varit ganska ensam, min man jobbar mycket och jag har haft mycket lite stöd.
Småprat och vardagssällskap
I snart ett år har hon och faddern Kirsi Remes träffats ungefär varannan vecka och gjort helt vardagliga saker tillsammans.
– Vi har varit i parken, på stranden, på cykeltur och mycket annat. Ibland är vi bara hemma och leker, säger Remes.
Lisas familj är den första Kirsi Remes haft att göra med som familjefadder. Verksamheten är hennes sätt att hjälpa och ge av sin tid nu då de egna barnen är större.
– Jag har alltid varit intresserad av frivilligarbete. Jag gillar den här typen av stöd med låg tröskel. Allt jag hörde på fadderkursen bekräftade att jag ville vara en del av det här arbetet.
För Lisa har Kirsi Remes haft stor betydelse i vardagen.
– Hon har varit någon som jag kan prata och fundera över saker och ting med. Jag har känt att jag får hjälp, bara det att jag har vetat att hon kommer har varit en lättnad. Nu har det akutaste hjälpbehovet redan lättat.
Vanlig livserfarenhet räcker
Erfarenheten har varit positiv för både familjen och för Kirsi Remes.
– Det har varit ett alldeles underbart samarbetet. Barnen är ivriga då de vet att Kirsi ska komma, och vi har kommit bra överens, säger Lisa.
– Jag var nervös i början och undrade om det verkligen kunde räcka att jag går hos dem. Men jag har märkt att man inte behöver ha någon yrkesexamen eller något speciellt. Bara min egen erfarenhet av familjeliv räcker, säger Kirsi Remes.
Lisa uppskattar också att få nya synvinklar på vardagliga situationer.
– När jag ser hur Kirsi förhåller sig till olika situationer i mitt hem får jag nya idéer för hur jag kan tackla saker och ting. Man blir lätt så inrotad i sina egna mönster.
Måste kunna släppa
Fungerande personkemi är A och O för ett fruktbart fadderförhållande.
– Det är vår uppgift att para ihop familjer och faddrar så att de fungerar så bra som möjligt ihop. Vi följer alltid upp hur samarbetet framskrider, och det är väldigt sällan vi stöter på några problem. De allra flesta är bara glada för det extra stödet, säger Johanna Pirinen.
Eftersom familjefaddern ska vara ett stöd i vardagen är det viktigt att faddern är redo att förbinda sig för en längre tid.
– Vi sluter ett kontrakt på ett år först. Det kan ibland förlängas med några månader, men inte hur länge som helst.
– En del av fadderns uppgift är att hjälpa familjen att klara sig vidare med egna krafter. Om föräldrarna har gått igenom en jobbig period är det meningen att faddern ska finnas där som stöd över den värsta perioden, men sen ska man kunna släppa taget, säger Kirsi Remes.
Håller faddrarna om ryggen
Verksamheten med familjefaddrar finns bara i kommuner som ingått ett avtal med Mannerheims barnskyddsförbund. Kyrkslätt har avtal om både familjefaddrar och barnpassning.
– Kommunen betalar för att vi ordnar verksamheten. Vi utbildar faddrarna och barnvakterna, och finns med som bakgrundsstöd under hela tiden. Varje fadder har en kontaktperson hos oss som man får och ska ringa om det uppstår problem, säger Johanna Pirinen.
Dessutom ordnas träffar för faddrarna, där de kan få stöd av varandra och diskutera sina erfarenheter.
– Det är mycket tryggt att fungera som familjefadder. Uppstår det problem finns det alltid någon att vända sig till, säger Kirsi Remes.
De nya familjefaddrarna i Kyrkslätt är finskspråkiga, men bland dem finns en som gärna pratar svenska om det finns behov för det. Den som vill höra sig för om möjligheten att få en familjefadder ska kontakta Mannerheims barnskyddsförbunds nyländska distrikt.