Miljöbyrån i Raseborg slår larm
Situationen på miljöbyrån i Raseborg beskrivs som ohållbar. En alltför knappt tilltagen personal ska ta sig an ett svällande arbetsfält.
Raseborg Miljöchef Gustaf Munsterhjelm är medveten om att miljöbyrån inte är ensam om att uppleva sig ha för knappa resurser.
– Men vi är nu i den situationen att vi måste slå larm. Våra klienter börjar lida av att vi har så långa köer. Fortsätter det så här kommer vi i ökande grad att ha företag i Raseborg som inte kan starta upp sin verksamhet. Jag är orolig för de företagare som är ekonomiskt beroende av att de får sina tillstånd, säger han.
Är kön på tillståndssidan lång sörjer Gustav Munsterhjelm också över att det i nuläget inte finns tid för det förebyggande eller miljöförbättrande arbetet.
– Där brister det totalt.
Han minns gamla goda tider då man från miljöbyråns sida, genom att skjuta fram något annat, kunde rycka ut med kort varsel, till exempel för att ge företagare tillstånd för markarbeten.
– Nu är allt så framskjutet att det inte längre är möjligt.
Varje år tillkommer nya uppgifter och som han upplever det har man nu kommit till vägens ände.
– Nu är det inte bara fråga om att vi på miljöbyrån blir utschasade en efter en utan också om att staden kan hamna i olagliga situationer.
Tillstånd och klagomål
Antalet miljölov som ska övervakas i Raseborg är i nuläget kring 70 och blir hela tiden fler. Nyligen meddelade staten att man också kommer att överföra de stora miljötillstånden på kommunerna.
Behandlingen av lov och åtgärdstillstånd för marktäkter, jordvärmebrunnar och avloppsvattensystem är exempel på andra arbetsuppgifter som upptar mycket tid. Trädfällningslov beviljar byrån ett hundratal varje år. Här får klienterna vara beredda på väntetider på tre veckor uppåt.
Ofta befinner man sig ute på fältet. Rapporterar invånare om miljöolägenheter som långtradarbuller eller rök från eldande grannar måste det mätas på ort och ställe.
– Det är inte möjligt att göra en teoretiskt beräkning av hur mycket någon får elda, säger Gustav Munsterhjelm.
Utanpå alla lov, tillstånd och utlåtanden kommer ännu hanteringen av alla klagomålen som också de är mycket fler än de var förr. Det kan till exempel handla om grannen som fått bygglov eller hugger ner skog.
Flyttvana
Nyligen packade miljöbyrån ner sina grejer och flyttade för femte gången inom loppet av några år. Den här gången från hyrda utrymmen på yrkeshögskolan Novia till Lönnbergska fastigheten i Karis där också tekniska centralen finns. Även om personalen på miljöbyrån motsatte sig flytten är Munsterhjelm vid det här laget en så pass garvad flyttkarl att han tar förändringen med ro.
– Det är klart att flyttandet tar mycket arbetstid. Samtidigt har det blivit en sådan rutin att det nästan känns som att det hör till jobbet.
Hurdana resursökningar skulle ni önska er?
– Det finns enkelt jobb för två personer till men minst en miljöinspektör till skulle vi behöva, en person som kan jobba med våra klienter. Min värsta mardröm är att någon av våra inspektörer skulle bli sjukskriven. Då vet jag inte hur det hela slutar, säger Gustav Munsterhjelm.
Resurser på lut
Situationen på miljöbyrån har uppmärksammats av både miljö- och byggnadsnämnden och samhällstekniska nämnden. Om allt går som samhällstekniska nämnden budgeterat kommer miljöbyrån nästa år att få en resurs till.
– Det är viktigt att arbetet på byrån löper. Många av uppgifterna är lagstadgade och måste skötas, säger nämndens ordförande Werner Orre (SFP).
Han hoppas också att flytten till tekniska centralen där man kan jobba i nära samarbete med planläggningen och byggnadstillsynen ska bidra till att stärka miljöbyrån.
– Det kollegiala stödet ska inte underskattas.