Söker tillstånd för fiskevägar i Svartå
Planerna på att bygga fiskvägar förbi kraftverken i Svartån ser lovande ut. Alla nödvändiga parter är med och nästa steg är att söka vattentillstånd.
Efter ett 30-årigt planeringsskede av fiskvägar i Svartå har man kommit så långt att det går att söka vattentillstånd i Åminne och Billnäs.
– Tidigare har inte alla parter varit eniga och med till hundra procent, men nu har vi hittat en kompromiss, säger Piia Nordström som är ansvarig gatuchef i Raseborg.
Men först ska tekniska nämnden i Raseborg reda ut om det är staden som ska söka tillstånden eller inte. Det gör de troligtvis då nämnden har möte i november eftersom arkitekten ännu måste rita klart en del detaljer som påverkar tillståndsansökan.
Hittar väg för lax
Målet med själva projektet är att göra det möjligt för laxen och andra fiskarter att vandra till Svartån och tillbaka till Östersjön. Nu kan inte laxen ta sig fram på grund av fyra kraftverk längs ån.
Mavelan har planerat lösningar för fiskevägar för de fyra olika kraftverken. Man har satsat på att hitta en plats för en naturlig fiskeväg om möjligt, men åtminstone vid Åminne och Billnäs har man gått inför tekniska lösningar.
– Vi hoppades på naturliga lösningar, men faktum är att det är mycket svårt och ekonomiskt omöjligt, säger Nordström.
Till exempel i Billnäs är höjdskillnaderna stora och man skulle tvingas gräva på en brant slänt.
– Man skulle också tvingas göra djupa betongkonstruktioner. Resultatet skulle vara långt ifrån en naturlig bäck. Den tekniska lösningen är någorlunda lätt.
Åkerfors och Svartåfors planeras vidare och blir klara i början av 2016.
– För de två övre dammarnas del har man jämfört alternativa lösningar. Även för deras del vore den teknsika lösningen mest sannolik, säger Nordström.
Vill rädda musslan
Ett mål med att få laxen att vandra upp i ån är att trygga framtiden för flodpärlsmusslan. Musslans larv lever sin första vinter som parasit i laxens eller öringens gälar.
Eftersom det inte funnits lax i ån på decennier har musslan inte kunnat föröka sig. Därför vill man också hitta en lämplig plats för laxen och öringen att leka i ån.
Båda fiskarterna behöver strömmande vatten och hård grusbotten för att leka, vilket inte finns i Svartån för tillfället.
Samtidigt som fiskevägarna byggs vill man också förbättra vattenkvaliteten, iståndsätta bäckfåror och få bukt med översvämningsproblem.
Det förekommer problem med översvämningar i området 38,5 dygn om året och översvämningsskydd är en del av projektet. Olika möjligheter har undersökts, men eftersom Svartåns fåra är ett Natura 2000-område begränsas möjligheterna.
Byggande av skyddsvallar eller muddring är inte hållbart ur vare sig miljömässig eller ekonomisk synvinkel. Det skulle kosta mångdubbelt mera än vad nyttan skulle vara.
Därför ska man i stället se över möjligheterna att utveckla regleringen av ån.
Samtidigt hoppas man få lösningar som gör det lättare för laxen och öringen att föröka sig i ån. Båda fiskarterna behöver strömmande vatten och hård grusbotten för att leka, vilket inte finns för tillfället i Svartån.
Finansiering från EU
Det skulle kosta ungefär 6 miljoner euro att bygga fiskevägarna och översvämningsskydden. Ungefär en miljon per fiskeväg grovt räknat.
– Det blir en stor utmaning, säger Nordström.
En del av finansieringen väntas man få från EU för projektet Freshabit. I tisdags kom besked att de borde få 1,3 miljoner euro.
– Men beslutet är inte undertecknat ännu, det gör de inte förrän i slutet av året. Det är ganska säkert att vi får finansiering, men jag tror inte till hundra procent innan beslutet har en underskrift, säger Jaana Pönni från Västra Nylands vatten och miljö.
Västra Nylands vatten och miljö ansvarar för finansieringen av projektet.
– Vårt mål är att köra för fullt i sex år och få med så många finansiärer som möjligt. Vi hoppas på en snöbollseffekt nu när projektet går framåt och alla vill med, säger Pönni.
Privata finansiärer ser hon också som en möjlighet. En annan möjlig finansiär är staten.
– Inom strategin för fiskvägar så delar regeringen gärna till projekt där det finns en större grupp bakom, säger Nordström.
Minst två år innan bygge
Det kommer ändå att ta åtminstone två år innan bygget kommer igång. Behandlingstiden för tillstånden är mellan ett och ett och ett halvt år.
– Har vi tur kommer inga besvär, annars drar det ut på tiden, säger Nordström.
Efter vattentillståndet måste bygg- och åtgärdstillstånd sökas.
– Det går sakta framåt. Vi måste lyssna hur de andra kommunerna reagerar. Även om fisktrapporna fysiskt byggs i Raseborg påverkar det många, säger Nordström.