Gösen ynglar av sig i Heparis vatten
Den gös som fiskelagen planterat i sjön Hepari verkar ha förökat sig. Om stammen överlever vintern har sjön goda framtidsutsikter.
KYRKSLÄTT – Vi har inte sett gösyngel förr när vi har dragit not men nu har de kastat tillbaka 700–800 små gösar. Om tio år har vi nog gös här igen, säger en hoppfull Lasse Streng från Sjökulla fiskelag när båten närmar sig flotten som ligger i ena änden av sjön Hepari i norra Kyrkslätt.
På flotten jobbar företagaren Miska Etholén och talkoarbetaren Pekka Mäkinen med att sortera fisk som samlats ihop i ett stort nät. Det är bara skräpfisk som mört, braxen och rudor som fiskarna vill åt – gäddor, gösar och abborrar slängs tillbaka i sjön.
Skötselfisket är beställt av Sjökulla och Kylmälä fiskelag, som också ställer upp med frivilliga hjälpkrafter, men proffset i sammanhanget är Etholén. Den här veckan har han och talkoarbetare från fiskelagen dragit not i Hepari två dagar och i Petäjärvi i två dagar. Målet är att få bort så mycket skräpfisk som möjligt.
– Senast gjorde vi det här år 2012 och gösstammen ser ut att ha vuxit till sig sedan dess. Annars är läget i sjön ganska lika som förr – fiskstammen är rätt så mångsidig för en sjö i den här storleksklassen, säger Etholén.
– Men fiskstammen är fortfarande lite i obalans. Det finns stora gäddor men stora abborrar fattas fortfarande nästan helt. Några lite större gösar har vi också kastat tillbaka, men den största förändringen är de många unga gösarna. Om de överlever vintern så är det en mycket god nyhet, säger han.
Lockar mårdhundar
Totalt blev fångsten nu drygt 2 000 kilogram skräpfisk på två dagar. Det mesta komposteras men en sats på kring 1 000 kilogram transporterades till Vichtis.
– Där används fisken som lockbete vid jakt av små rovdjur som mårdhund och räv. Det görs i sin tur för att skydda skogens hönsfåglar, säger Etholén.
Skräpfisk kan också användas för att producera djurfoder men de mängder som tas från Hepari är för små för att det ska löna sig.
Jobbar för sin sjö
Sjökulla och Kylmälä fiskelag har redan i många år har jobbat för att förbättra kvaliteten på vattnet i sjön Hepari. För några år sedan har fiskelagen planterat gös i sjön, och sedan början av 2000-talet har de regelbundet ordnat med reduktionsfiske.
– Fiskelagen har också varit med i ett projekt i Tampaja, där vi planterade sik tillsammans med Haapajärvi fiskelag. I Hepari går det inte att plantera sik, för vattnet är för grumligt. Siken behöver klart vatten, säger Lasse Streng.
Dessutom har fiskelagen installerat pumpar som syresätter sjön.
– Vi brukar bara ha i gång dem om vintern för det blir så dyrt annars. Redan nu kostar det mellan 2 500 och 3 000 euro att ha i gång pumparna tre–fyra månader. Elektriciteten är så dyr, säger Streng.
Saknar bättre avlopp
Dyrt blev också fiskelagens försök att med kemikalier påverka fosforhalterna i sjön.
– Vi hällde 2 000 liter ferrisulfat i dikena som rinner ut i Hepari. Det hjälpte nog men efter bara några månader började fosforn stiga igen, så vi slutade med det försöket.
Just nu är fosfor- och kvävehalterna de största problemen i sjön. Streng tror att en stor bidragande orsak är dåliga avloppssystem på fastigheterna runt sjön.
– Folk vill inte åtgärda sina avloppssystem. Eftersom den nya lagen sköts upp till 2018 så får vi ingen förändring här heller eftersom folk inte vill göra det frivilligt.
Än finns det hopp
Heparis vatten har undersökts regelbundet från år 1965. Sjöns tillstånd blev alarmerande år 1992, då en mycket dryg algblomning ledde till att sjön började lukta illa.
– Då ordnade vi det första mötet om sjöns tillstånd och skickade brev till alla som bodde runt sjön. Det var många som var aktiva i början men nu är vi bara en handfull. Och snart börjar det vara tid att pensionera sig från det här, säger Streng som hoppas på att nya krafter ska engagera sig i verksamheten.
Åtgärderna för att förbättra sjöns tillstånd har lett till resultat, och syresättningen har bland annat gjort att också de djupaste delarna är syresatta. Vid mätningar i mars 1998 låg syrehalten senast nära noll.
I början av augusti i år mättes syrehalten till 9,2 milligram per liter, mot 6,9 milligram per liter ett år tidigare. Fosforhalterna är fortfarande mycket höga och sjön är klart övergödd.
Se video från notdragningen på vastranyland.fi