Hangö har byggt upp potential trots svackan
Då Jouko Mäkinen ger över ansvaret som stadsdirektör gör han det med tillförsikt. Han kom till Hangö mitt i den ekonomiska svackan och lämnar stadsstyret i densamma, men utsikterna har förbättrats.
HANGÖ – Visst har det ekonomiskt ansträngda läget påverkat stämningen. Det har varit jobbigt, men lyckligtvis har vi ändå haft möjlighet att jobba med sådant som är framtidsbetonat.
Så sammanfattar Jouko Mäkinen sina drygt sex år som stadsdirektör i Hangö. Då Mäkinen tillträdde 2009 förväntade han sig tuffa tider, men ändå blev överraskningarna många. Såsom Mäkinen uttrycker har Hangö under de sex åren upplevt en dubbel lågkonjunktur.
– Först påverkades Hangö av den nationella ekonomin, sen av den kommunala.
- Ålder: 63
- Familj: Frun Helena,en dotter och en son.
- Bor: I en lägenhet i Hangö.
- Utbildning: Politices magister, Åbo Akademi
- Karriär:Lärare vid Åbo Akademi, ekonomichef på Karis hvc,kommundirektör i Västanfjärd och Pikis, stadsdirektör i Hangö.
- Gör nu: Går officiellt i pension vid årsskiftet, men tar ut en del semster före det.
- Gör 2016:Lever stugliv, njuter av naturen, läser litteratur och sysslar med stockbyf´gge och släktforskning.
Allt började med bilimportens krasch 2008-2009. Därefter följde permitteringar och uppsägningar hos industrierna och den offentliga sektorn. Den största smällen kom i och med FN-steels konkurs 2012.
– Det har varit verkligt tufft, men varken industrins, hamnens eller turismens förutsättningar har trots det försvunnit, säger Mäkinen.
Redo för bättre tider
Mäkinen menar att Hangö trots både motgångar och kritik mot projekt och satsningar ändå uppnått vad stadens sektorer förmått göra.
– Vi har lyckats utnyttja nedgångsperioden till att förbättra förutsättningarna för framtiden.
Projekt som byggena på Fabriksudden och Drottningberg har enbart skjutits upp, och det främst på grund av den ekonomiska situationen.
– Förstås skulle jag gärna ha sett projektet förverkligat enligt det ursprungliga avtalet. Om det skulle ha kommit i gång som tänkt skulle det säkert byggas för fullt på Drottningberg just nu, säger Mäkinen, men poängterar att den ekonomin avgjorde ödet, bland annat via en konkurs.
Nytt liv kräver tålamod
Staden uppfyllde sin del av avtalet och byggde infrastruktur på Drottningberg. Resten låg varken i stadens eller i de privata entreprenörernas makt. Ekonomin styr och nu får man hoppas på en lyckad fortsättning.
– Dessutom är planläggningen kring Östra hamnen på gång, säger Mäkinen.
Allt detta kan och ska fortfarande ge nytt liv till både båtturismen och fritidsboendet som har en stor potential i Hangö.
De övriga motgångarna liksom utflyttningen kan staden inte göra så mycket åt, och Hangös utveckling har inte heller avvikit från andra små kommuners. Mäkinen listar ändå saker som han gärna ser att staden jobbar vidare med. Avståndet till huvudstadsregionen möjliggör inte pendling i så stor grad men däremot kan distansjobb vara en framtid.
– Det är redan större än man tror. Att förbättra möjligheterna för det har varit på tapeten inom staden.
En öppen doldis
Mäkinen höjer inte upp några egna bedrifter under sin tid i Hangö, trots att många sett honom som en stabil kraft i stadens ledning.
Han medger också att han inte varit den mest synliga stadsdirektören. Kontakten med invånarna har lidit något av att han tillbringat en stor del av fritiden vid stugan i grannkommunen.
– Därför har jag inte synts på Hangös gator under veckosluten. Däremot utgör kurser vid medborgarinstitutet en lång tradition för mig. Det är mitt sätt att träffa invånarna och samtidigt gå på intressanta kurser, säger Mäkinen.
Mäkinen har också varit viktig med att informera invånarna om ekonomin och projekt i staden genom brev och infoblad.
– Och då jag kom till Hangö utgick jag från att vem som helst kan komma in på kansliet eller ringa. Det var jag van med från de små kommuner jag jobbat i tidigare. Tyvärr fungerade den praxisen ändå inte riktigt i en så stor stad som Hangö.
Stor uppgift, stort stöd
Under Mäkinens sex år i Hangö är det utan tvekan förhandlingarna om köpet av Koverhar och åtgärderna efter konkursen som krävt mest tid.
– Många i staden lade ner mycket tid på det, säger Mäkinen och räknar upp insatserna från bland annat kanslichefen, stadsstyrelsens ordförande och tekniska verket.
Den enorma satsningen som staden gick in för tog Mäkinen ändå med ro genom hela processen.
– Hamnbolagets inställning hjälpte. De trodde på det och var de första att tro på satsningen. De backade upp staden och jag litade på deras bedömning, säger Mäkinen.
Diskussionen med konkursboet betecknar han som saklig men också utdragen och komplicerad. Många miljöfrågor innebar jobb för både staden och konkursboet. Dessutom arbetade konkursboet parallellt med att försöka sälja fabriken i Dalsbruk.
– Först då det gick i stöpet fick vi deras odelade uppmärksamhet, säger Mäkinen.
Redo att ge över
Då Mäkinen analyserar vad han lämnar över åt blivande stadsdirektör Denis Strandell tror han starkt på att rätt person tar över vid rätt tidpunkt. Grunden är lagd.
– Utan tvekan. Hans kunnande kommer lägligt till hjälp, säger Mäkinen.
Tyvärr kommer inte heller Strandell få jobba odelat med utveckling. Hundratals lagstadgade uppgifter och tiotals behövliga kommunala planer ger även stadsdirektören annat att tänka på.
– Staden är inblandad i så många sysslor och osynligt arbete, säger Mäkinen.
Själv kan han i alla fall pensioneras utan större planer. Än så länge känner han heller inte någon större omställning men tror att han kommer att sakna delaktigheten.
– Det kan bli ovant då samhörigheten är borta, men jag kommer nog att följa med samhällsutvecklingen och det kommunala vid sidan av.
Han kommer också att förbli Hangöbo, även om hemvisten är splittrad.
– Jag har flyttat så många gånger så att jag känner mig hemma där jag är för tillfället, säger Mäkinen som förutom lägenhet i Hangö har stuga i Raseborg och släkt i hemtrakten Jyväskylä.