Företagsanda kliver in i förvaltningen
I höst leds Hangö av en stadsdirektör med hela sin yrkesbakgrund i den privata sektorn. Men även resten av stadens ledning domineras av erfarenhet från det privata. Det ger Hangö fräscha idéer, trots hinder.
HANGÖ Den nya stadsdirektören liksom nuvarande stadskamreren, tekniska verkets chef, personalchefen och vatten- och avloppsverkets chef, hälften av Hangös ledande tjänstemän har kommit till stadens tjänst från den privata sektorn. Ur kommunens synvinkel för de ofta med sig ett nytt tänkande, men stöter också på utmaningar då arbetet i kommunen sker på andra villkor än i företagsvärlden.
– Det är absolut mera utmanande än jag trodde. Varje gång det talas om lathet inom det kommunala arbetet blir jag smått irriterad, säger Jukka Takala, chef för tekniska verket.
Trots det skulle även Takala gärna se mera effektivitet inom den kommunala maskinen, men det är lättare sagt än gjort.
– Jag märker nog att även jag ibland måste slå på bromsen.
Olika utgångspunkter
Jukka Takala valde att överge den privata sektorn för kommunen år 2011. Han har ett förflutet på företaget Golder Associates. Där jobbade han i 17 år och byggde upp det internationella konsultbolagets avdelning i Finland.
– Då jag började var vi två anställda. Under den galnaste tiden runt 2008 hade vi blivit närmare 100, säger Takala.
Företaget arbetade med konsulttjänster för bland annat gruv- och oljeindustrin. Från den tiden har Takala tagit med sig en hel del erfarenhet till tekniska verket. Främst talar han om behovet av målmedvetenhet, gemensamma värderingar och optimerad feedback.
– I det privata driver konkurrensen organisationen mot målen, i kommunen gäller annat.
Staden lever med samma skatteinkomster oberoende av vilket arbete man gör med de resurser man har.
– Att göra mera kostar mera, säger Takala, men poängterar att bättre uppföljning av olika arbetsmoment ändå kan effektivera. Det skulle han gärna införa från det privata.
Företagens värdegrund kan hjälpa
Orsakerna till problem och brister borde därtill lösas direkt i stället för att åtgärdas tillfälligt.
– Vi borde också systematisera den feedback vi får. Den är verkligen viktig, säger Takala.
Ett problem är ändå de många nivåer allt kommunalt arbete bygger på, det kan endast jämföras med stora företag med många olika människor och åsikter.
– Vi har många lager: beslut från politikerna, synpunkter från kommuninvånarna och det verkliga arbetet, säger Takala.
Därmed är det demokratin som drar ner på effektiviteten och ökar arbetsmängden. Enligt Takala skulle starka gemensamma värderingar, såsom i många privata företag, ändå kunna effektivera arbetet.
Helheten svår att greppa
Det skriver även Nina Granqvist under. Hon har jobbat som Hangös personalchef sedan 2013 och kom då från en 16 år lång karriär vid Ålandsbanken, bland annat som avdelningschef för bankens kontaktcenter. Hon talar även om lojalitet gentemot arbetsgivaren, något hon gärna skulle hämta från det privata.
– Det är en utmaning i en kommun. Förutom anställd är man även kommuninvånare. Besluten som fattas och allt som görs påverkar även dig själv.
Att som både kommuninvånare och arbetstagare ha gemensamma värderingar med arbetsgivaren kan därför vara svårt att infria. Hangö stad har ett antal värderingar och målsättningar inskrivna i sin strategi men då en kommun är en spretig arbetsplats med många sektorer kan den sällan ses som en helhet.
– Som personalchef skulle jag förstås önska att alla värdesätter sitt jobb och är stolta över det, säger Granqvist men medger att det är svårare att nå i det kommunala än det är i ett privat företag.
Förändring och nya möjligheter
Granqvist hoppas ändå att flera erfarenheter från den privata sektorn kan börja omsättas även i det kommunala i Hangö.
– Det finns lagar och regler som styr riktningen men även kommunen måste våga tänka nytt.
Hon tror att en kommun ledd av tjänstemän med olika bakgrund, även från olika sektorer, bär som längst. Det säger även Denis Strandell, Hangös blivande stadsdirektör och det nyaste tillskottet bland stadens tjänstemän med ett förflutet i det privata.
– Jag ser det enbart som en fördel. Jag tror det är bra ur många synvinklar, man tar med sig dynamiken från det privata och får saker att hända.
Strandell har arbetat i finansbranschen i tre decennier och ser därför fram emot att få leda en organisation som har en stark förankring i den privata sektorns tänkande. Han hoppas att många tjänstemän med den bakgrunden även kan förmå den kommunala maskinen att bli smidigare. Han medger ändå att det finns självklara hinder i och med den byråkrati som oundvikligen följer på demokratin.
– Det kan vara frustrerande för den som kommer från den privata sektorn. Jag kommer säkert själv få uppleva stunder då jag skulle vilja gå snabbare framåt.
Därför ger Strandell sitt fulla stöd till de nationella tankegångarna om att minska kommunernas lagstadgade uppgifter och ge mera frihet till det kommunala självbestämmandet.
– Det finns mycket att göra ännu, och det är svårt för en enskild kommun att förändra så mycket.
Bra mix i Hangö
Vägen till mera utrymme för företagstänkandet går via friheter, det intygar även Jukka Takala men betonar liksom Nina Granqvist att respekten för systemet fortsättningsvis behövs. Kommunala tjänstemän måste tolka lagar, veta vad de har rätt att besluta om, till vilken nämnd ärenden ska gå och om utlåtanden behövs. Takala talar om dolt ansvar.
– Det finns mindre rum för misstag i kommunen. I ett företag lär man sig av sina misstag och går vidare. Här finns en rädsla för det.
Trots att både Takala och Granqvist talar varmt för tänkandet från det privata har de sedan första början inom Hangö stad respekterat den kommunala erfarenheten.
– Min uppskattning för dem som vet hur det här fungerar har verkligen ökat, säger Takala.
Denis Strandell håller med och är nöjd över en kommunal ledning som är så tudelad mellan kommunal och privat expertis.
– Båda erfarenheterna behövs. Hangö befinner sig i en riktigt bra situation.