Han kom, såg, och skapade Raseborg
Då Mårten Johansson blickar tillbaka på sitt decennium som stadsdirektör ser han både milstolpar att vara stolt över och frågor som slukat sorgligt mycket mer tid än nödvändigt.
RASEBORG Han tillträdde som Ekenäs stadsdirektör den 10 april 2005. Bara en månad senare kom regeringens besked om nya kommunstrukturer och Mårten Johansson började tänka allt mer i sammanhanget Raseborg.
– Jag hade jobbat nära ministern, men inte hört någonting om saken. Beskedet kom som en blixt från klar himmel, säger Johansson då vi träffas dagen efter att han gett stadsdirektörskedjan vidare till Tom Simola.
Tio år som stadsdirektör är över och i efterhand är det givet att skapandet av Raseborg blev den största uppgiften under Johanssons karriär som kommunal tjänsteman.
Tiden har inte förgyllt minnena av samgångsprocessen. Han minns att det var arbetsamt även om det snabbt fanns politisk enighet och själva verkställandet gick undan.
– Allt arbete med fusionen skedde parallellt. Det glöms ofta bort att kommunen ska leverera varje dag. Det nya är alltid extra arbete som kommer utanpå allting annat och i viss grad sänker produktiviteten. Organisatoriska förändringar är alltid energikrävande.
Fin avslutning med bruksplanen
Till de största uppgifterna listar han också anpassning av sjukvården, utnyttjande av tillväxtpotential i form av projekt som Norra hamnen och Billnäs bruk och markköp i Horsbäck, strategiska satsningar på biobaserad fjärrvärme, glesbygdens vattenledningar och bredband, samarbetslösningar för avfallshanteringen, anpassning av fastighetsmassan och nya samarbetsstrukturer för näringslivsrådgivning.
godkändes på min sista arbetsdag
var en riktig stjärna,
det lämnade god smak"
– Listan på de viktigaste uppgifterna är inte densamma som listan på frågor som tagit mest tid. Billnäs bruk och Norra hamnen är sådana fall, men i övrigt har oproportionerligt många arbetstimmar gått åt till bland annat frågor som Raseborgs vapen, grustäkten i Bromarv, fallet Hakkarainen och konstgräset i Ekenäs.
Starkt engagemang
Mycket har förändrats i Raseborg och mycket har man fått till stånd genom teamwork och ökad hängivenhet för stadens uppdrag, trots tunga beslut om effektivering.
– Då jag började här och gick hem klockan fem eller sex fanns det inte många bilar på parkeringen. I dag står det många kvar den tiden. Trycket är stort och folk tar ansvar, säger Johansson allvarligt.
Hans eget engagemang är inte att ta miste på. Vare sig det gäller stora kommunala frågor, kulturella profileringar eller trivselfaktorer som påskgräs och orkidéer i stadshuset är insatsen helhjärtad.
Det har också lett till kritik om att han lagt sig i för mycket; en beskyllning han tar med ro.
– Är man inte engagerad blir det inte till någonting. Vissa tycker att det är dåligt om man är med, men om man inte är med är det också dåligt för att man inte syns.
Underskottet kvar
Trots att stora projekt har rotts i hamn och många satsningar varit en framgång kommer man inte ifrån att stadens ekonomi lämnar mycket övrigt att önska.
Hela samgångsbidraget skulle gå till att täcka det kumulativa underskottet och det gick bra första året, men sedan vände kurvan nedåt.
– Vår sjukvårdslösning har slukat pengar och äldrevården är splittrad, dagvården likaså. Vi har många skolor och fyra skolor har stängts, men varje skola som stänger är ett världskrig. Dessutom har staden allt fler skyldigheter och kraven på nybyggen gör investeringar dyrare än någonsin.
Satsat tid på vårdfrågor
Eftersom speciellt sjukvården har varit ett gissel för ekonomin har den också fått sluka ungefär hälften av hans tid.
Kostnaderna har inte stått i proportion till hur frisk befolkningen är och en anpassning i samklang med vårdens utveckling har ständigt varit på agendan.
Planerna på en elvatusen kvadratmeters tillbyggnad vid Västra Nylands sjukhus förföll i takt med psykiatrins fokusförskjutning mot mer öppen- och korttidsvård.
– Sjukvården har varit överdimensionerad. Nu flyttar hela Ekenäs hälsostation in i sjukhusbyggnaden och samjouren förverkligas utan en tillbyggnad.
Staden köpte strategiskt Ekåsen av sjukvårdsdistriktet i syftet att koncentrera specialistvården i ett campus kring VNS.
Planen förverkligas enligt en stram tidtabell sedan man förra hösten fattade beslut om att flytta förvaltningen till Ekåsens huvudbyggnad.
Under projektets gång har det funnit starka spänningar mellan staden och VNS, men sedan vårvintern 2015 har man dragit åt samma håll.
Johansson
- Ålder: Fyller 63 år den 10 november
- Familj: Frun Mona och sonen Oliver.
- Bor: I villa i Formanshagen.
- Karriär: Politices magister, tjänsteman vid fyra olika ministerier och stadsdirektör för Ekenäs och Raseborg 2005–2015.
- Finaste stunder som stadsdirektör:
- Grundandet av Raseborg med ceremoni vid slottsruinerna.
- Vardaglig positiv respons, då enskilda människor tackar för ens insats.
- Sista fullmäktigemötet, ett fint avsked samtidigt som det stora Billnäsprojektet roddes i hamn lämnade god eftersmak.
- Obehagliga erfarenheter:
- Falska ryktesspridningen om rattfylleri.
- Möte med anhöriga och förtroendevalda då Fridebo skulle stänga, aggressiv stämning.
-
Detsamma gäller ett invånarmöte om bruksbostäderna.
- Fem största uppgifterna:
- Skapandet av Raseborg, anpassning av sjukvården, utnyttjande av tillväxtpotentialen (strandnära boende, brukens attraktion och handelns förnyelse), satsningar på biobaserad fjärrvärme, trygga boendelösningar för äldre i centrum (framför allt investeringarna i Karis).
- Frågor som tagit mest tid: Billnäs bruk, Norra hamnen, Fridebo, skolstängningar, Raseborgs vapen, försäljning av tomma fastigheter, kommunstrukturreformen, social- och hälsovårdsreformen, beställar-utförarmodellen, landsbygdsförvaltningen, konstgräset i Ekenäs, fallet Hakkarainen, miljöhälsovården, Pojo kommunhus, bryggbråket i Skåldö och grustäkten i Bromarv.
– I Finlands sjukvårdshistoria är det unikt att så här snabbt komma överens om en så pass omfattande lösning som den vi går in för nu, säger Johansson.
Projektarbetet fortsätter
Sjukvårdslösningen hör till de uppgifter som kommer sysselsätta honom som projektledare fram till pensioneringen den första december. Därtill har han en beredskapsplan och en välfärdsplan att utforma.
– Jag är lättad över att jag inte har ansvar för helheten längre, men från sista dagen som stadsdirektör till första dagen som projektledare var det inte så stor skillnad. Jag har viktiga uppgifter ännu under hösten.
Hur känns det att lämna över till Simola?
– Bra, jag är övertygad om att det är en bra lösning. Han är jurist med gedigen erfarenhet som kommundirektör och tänker businessorienterat och klart, det är inget extra tjafs.
Också tunga stunder
Någon lätt uppgift väntar inte efterträdaren. Johansson har aldrig stuckit under stol med att det kan vara blåsigt på kommunens topp. Han har upplevt hätska debatter, lynchningsstämning på invånarmöten i Billnäs och på ett möte med anhöriga i samband med stängningen av Fridebo.
Ändå var det inte hans beslut att stänga äldreboendet, han verkställde i enlighet med politikernas beslut.
Allra värst var ändå den falska ryktesspridningen om att han åkt fast för rattfylleri. Polisanmälan fick inga rättsliga följder, men innebar i varje fall att han rentvåddes offentligt.
En tredje negativ punkt gäller gnäll och besvär. Enligt Johansson är det bevisat att det uppstår en jobbig fas i samband med större fusioner, men han har ibland gått upp i limningen av allt gnat och tjat om hur Raseborg styrs. Det har saknats proportioner och själva sakfrågorna har alltför ofta förbisetts.
– Nittio procent av alla besvär är på fel grund. Man tycker inte om saken och därför går man på formen.
Försökt vara neutral
Ibland är utmaningarna rent politiska. Johansson visar en tjock bunt papper som gäller beredningen av ärendet om konstgräs på centrumplanen i Ekenäs.
Alla papper är från 2006 och först denna höst fattades ett så gott som slutligt beslut i frågan. Hans min i denna stund ställer frågan om man ska skratta eller gråta.
Samarbetet mellan tjänstemannaledningen och förtroendevalda har ändå varit gott.
– Jag har försökt hålla goda relationer rättvist till förtroendevalda och varit beredd att ändra förslag i god tid. Därför har vi nästan inte haft några omröstningar i stadsstyrelsen och det är bra, omröstningar har inget egenvärde.
För att bevara sin neutralitet har han också avböjt inbjudningar till slutna sällskap och andra möjliga bindningar.