"Koverhar kräver tid och hårt arbete"
Planeringen av Hangös tredje hamn och nya industriområde i Koverhar har inletts. Vid sidan av tjänstemännen arbetar två politiska styrgrupper för projektet. Hangös tidigare hamndirektör Paavo Lyytikäinen lotsar den ena.
- Pressen på att locka ny verksamhet till Koverhar är stor efter stadens omfattande satsningar.
- Staden betalade vid årsskiftet hela 10 miljoner euro för 665 hektar mark och vatten runt FN-steels gamla stålverk. Det ägs ännu av konkursboet.
- Hangö äger sedan tidigare knappa 30 hektar ledig industrimark.
- I Koverhar har man räknat med att upp till 150 hektar tillkommer.
- Hangö hamn arrenderar 74 hektar mark och knappt 90 hektar vattenområden för egen verksamhet.
- Resten av områdena erbjuds till andra företag.
HANGÖ – Det viktigaste just nu är säkert planläggningen. Den måste ske ganska snabbt, det har alla medlemmar i styrgruppen poängterat. Om något företag är intresserat av Koverhar vill de ha ett planlagt område. De är inte intresserade av att söka undantagslov.
Det säger Paavo Lyytikäinen, Hangös pensionerade hamndirektör och nu ordförande för styrgruppen som ska övervaka och bistå stadens satsningar i Koverhar.
Styrgruppen valdes av stadsstyrelsen i juni. Nu har gruppen hållit sitt första möte och inleder inom kort samarbetet med Hangös blivande stadsdirektör Denis Strandell.
– Under hösten kommer Strandell att jobba även som projektchef för Koverhar. Det praktiska arbetet kommer att inledas efter att Strandell tillträtt den 14 september, säger Lyytikäinen.
Förutom Koverhargruppen tillsatte stadsstyrelsen i våras även en styrgrupp för stadens nya näringslivsprogram.
– Den diskuterar hur det strategiska programmet förverkligas. Även där är Koverhar förstås centralt, säger stadsdirektör Jouko Mäkinen.
Ingen tid att förlora
Paavo Lyytikäinen sticker inte under stol med att styrgrupperna, Strandell som ny stadsdirektör samt övriga tjänstemän och politiker kopplade till Hangös näringsliv och satsningen på Koverhar har en tuff uppgift framför sig.
– Det kommer att kräva tid och ansträngning, det är inte lätt men möjligt.
Själv tror han starkt på ny hamnverksamhet i Koverhar, och med den på nya företag.
– Jag tror fortfarande att Koverhar har stor potential att bli en mycket bra hamn för Hangö.
Lyytikäinen antyder ändå att planeringen skulle kunna gå snabbare.
– Det borde börja hända mycket där nu på hösten. Det har gått flera månader sedan staden köpte området.
Redo för lobbning
Lyytikäinen, som själv sitter på samlingspartiets plats i styrgruppen, lotsar en grupp bestående av politikerna Urpo Hyttinen (VF), Sture Söderholm (SFP), Jouko Kavander (SDP), Eero Koli (C) och Aila Pääkkö (SDP). Lyytikäinen betecknar deras uppdrag som seriöst och hoppas att den sammansatta gruppen kan bidra med ett brett kontaktnät. Själv har han ett digert kontaktnät från tiden som Hangö hamns direktör.
– Visst har jag en hel del kontakter på olika håll. Det är i alla fall någonting att börja med.
Stadsdirektör Jouko Mäkinen intygar att en av styrgruppens huvudsakliga uppgifter är att lobba för ny verksamhet till Koverhar. Därför har en så bred grupp som möjligt sammanförts.
– Så här försöker vi sprida information om projektet och få dem som direkt eller indirekt kan dra nytta av det att ta kontakt.
Vem som får den lobbande rollen eller andra uppgifter i styrgruppen har Lyytikäinen och de andra medlemmarna ännu inte diskuterat. Utöver lobbningen ska staden även föra regelrätt reklam för Koverhar.
Se på helheten
Urpo Hyttinen är den enda medlemmen i Koverhargruppen som även sitter med i styrgruppen för näringslivsprogrammet. Han ser att båda styrgrupperna har en viktig roll, för Koverhar och hela Hangö. De ska se till att staden skapar nya arbetstillfällen.
– Det är den viktigaste uppgiften, säger han.
Hyttinen bidrar med 30 års arbetserfarenhet från stålverket. Dessutom är han boende i Lappvik.
– Jag känner byn bra och kan säkert ge nya perspektiv.
Redan under det första mötet i augusti tog Hyttinen och den övriga gruppen ställning till vad staden egentligen arbetar med i Koverhar. Hyttinen och gruppen förespråkar ett bredare perspektiv på planeringen.
– Utgångsläget i markplaneringen har främst fokuserat på hamnen. Det är givetvis viktigt för hamnbolaget men vi anser att man redan nu borde se mera på helheten.
Hyttinen anser att staden borde planera ett större område, inkludera Lappvik och de tomtanskaffningar som staden gjort där samt se på infrastrukturen ur ett större perspektiv.
– Hamnen i sig ger inte så många arbetstillfällen. Det är företagen kopplade till verksamheten där som gör det, säger Hyttinen.
Många möjligheter med hamnen
Enligt Hyttinen är hamnen ändå en nyckel till ny verksamhet i Koverhar. Den verksamhet Hangö hamn redan har och utökar med hamnen i Koverhar måste därför lyftas upp.
– Hangö har Finlands bästa hamn, ur alla synvinklar. Läget är perfekt för både import och export. De styrkorna måste vi lyfta fram, säger Hyttinen.
Även Hyttinen tror på potentialen i Koverhar och att Lappvik kan leva upp som samhälle. Möjligheterna är många. Han räknar upp både lagerverksamhet och tillverkningsindustri. Ett mera konkret exempel är underleverantörer för varvsindustrin i Åbo.
– Med en hamn intill och transport sjövägen kan det vara en möjlighet.
Den gasterminal som tidigare diskuterats tror han däremot inte på i nuläget. Efterfrågan verkar inte vara så stor.
Stödpengarna följs upp
Vid sidan av det för staden kanske viktigaste lobbandet har Koverhargruppen även en lagstadgad uppgift.
– Närings-, trafik- och miljöcentralen kräver en styrgrupp som kontrollerar och följer upp hur de stödpengar staden fått används, säger Jouko Mäkinen.
"Det kommer att kräva tid
och ansträngning,
det är inte lätt men möjligt."
Hangö stad beviljades i våras knappa 280 000 euro för planeringen av Koverhar.
– Pengarna får inte användas till konkret markplanering men däremot nog till utredningar som behövs för planläggningen och planeringen av åtgärder på området, säger Mäkinen.
En del har redan använts men Mäkinen räknar ändå med att pengarna räcker fram till sommaren 2017. För det måste staden dock ansöka om tilläggstid eftersom projektstödet just nu sträcker sig till september 2016.
Projektchef i vår
Mäkinen skulle också gärna se externa stödpengar för byggandet av infrastrukturen. För den har staden i nuläget utgått från egna investeringar på 200 000 euro per år.
– Just nu är det väldigt ont om stödpengar.
NTM-centralens stöd hjälper ändå mycket. En del av stödet är exempelvis öronmärkt för löner. Därför har staden ännu inte begravt idén om att anställa en projektchef för Koverhar.
– Fram till årsskiftet delar vi på uppgifterna mellan olika personer inom staden och Strandell sköter förstås en del, efter det tar staden kanske in tilläggskrafter, säger Mäkinen.