Möjligt med vargjakt även i Nyland
Viltcentralen samlade i veckan jaktvårdsföreningar till ett möte om Nylands första stora vargflock. Viltcentralens jaktchef säger att jaktdispenser kan bli aktuella.
– Mötet handlade om att jaktvårdsföreningarna ville få information av forskare och Finlands Viltcentral om hur vargarnas beteende och vilka åtgärder som är möjliga att vidta, säger Henrik Rehn, ordförande för Tenala jaktvårdsförening.
I somras skrev vi om fyra vargungar som fångats på en viltkamera, men Rehn berättar att en flock på cirka tio vargar med säkerhet har observerats på en åker.
Flockens revir omfattar åtminstone Kisko, Pojo, Tenala och Bjärnå och berör jaktvårdsföreningar i hela Salo och Raseborg.
– Men den kommer börja röra sig på ett större område. Vargreviret kan sträcka sig ända från Salo till Lojo, säger Rehn.
Påverkar jakten
Ur jägarnas perspektiv påverkar vargflocken jakthundarnas, både småviltjägares och älgjägares, säkerhet och avskjutningen.
– Vargarna ska ha mat och deras huvudföda är hjortar och älg. Situationen ser annorlunda ut om en vargflock påverkar hjort- och älgstammen. Det måste beaktas i avskjutningen.
Enligt Rehn är det ändå knepigt att avgöra hur avskjutningen borde justeras då flocken rör sig över ett så stort område, och ibland i mindre grupper.
Uppföljning behövs
Vid Finlands Viltcentral uppger jaktchef Visa Eronen att vargflocken är ett helt nytt fenomen i Nyland. En flock på tio individer är inte ovanligt stor.
Att paret har så många valpar i sin första kull är däremot ganska ovanligt.
Vad har en vargflock för inverkan på Nyland?
– En vargflock påverkar förstås naturen, men också människors vardagsliv om man påverkas av vetskapen om att det för sig vargar på ens område. Hur mycket vargens födoarter påverkas är svårt att uppskatta, det beror på om en koncentrerar sin jakt till ett mindre område eller skaffar sig föda över en större del av reviret.
Enligt Eronen behövs en uppföljning för att kunna bedöma hur vargarna påverkar övriga hjort- och älgstammen.
Vargflocken inverkar förstås också om den börjar jaga tamboskap, vilket redan hänt minst en gång.
– Vargarna har attackerat får på bete i Kisko. Vi får se om det blir större problem. Får är vanligaste bytet av tamboskapen. Det är mycket ovanligare att de ger sig på nötkreatur även om det också har hänt på andra håll, säger Eronen.
Möjligt med vargjakt
Om man bedömer att vargen utgör en risk för boskap kan man anhålla om bidrag för anläggande av vargstängsel från Viltcentralen. För endast några får är det inte ändamålsenligt, enligt Eronen, men för flera djur är det värt kostnaderna.
Skador på boskap kan vara en motivering för Viltcentralen att bevilja dispens till jakt på varg. En annan möjlig motivering är stamvård.
Kan stamvårdande jakt bli aktuell i Nyland?
– Det kan möjligtvis gälla även Nyland, flera av kriterierna som nämns i vargförvaltningsplanen uppfylls.
Kan det faktiskt bli aktuellt så länge det finns endast två vuxna vargar här?
– Det är säkert för tidigt att säga om dispenser för stamvård gäller Nyland eller inte. Men det kan vara möjligt för etablerade vargflockar med reproduktion och om vilka det finns stamuppföljningsuppgifter tillgängliga. Det är inte uteslutet.
När det gäller jakt som motiveras med skador på boskap eller säkerhetsrisker finns ingen speciell tidtabell utan dispens utfärdas vid behov.
Beslut om jakt på grund av stamvård fattas i vinter. I fjol beviljades dispenser för 24 vargar, varpå 17 sköts.