Bäddat för ny gymnasiediskussion
Gymnasiereformen förföll. Minskade statsandelar gör det ändå aktuellt för kommunerna att se över utbildningen.
Fokus för utredningen som beställdes av kommunerna i årets början ändrades under våren. Uppdraget blev att analysera dagsläget och att ta fram alternativ på en effektivt och ekonomiskt ordnad gymnasieutbildning.
I Lojo kommer gymnasierapporten att vara en del av den servicenätverksutredning som är under arbete.
Under ett fullmäktigeseminarium i våras drogs linjerna upp. Tanken är att det i framtiden bara skulle finnas ett finskspråkigt gymnasium i Lojo. På den svenska sidan skulle strävan vara ett regionalt samarbete.
Kostnaderna och personalföljderna av en sådan modell ska ännu utredas och presenteras för beslutsfattarna.
– Fastän Lojos nettokostnader för gymnasieutbildning ligger under landets medeltal är det inte hela sanningen. Variationen är stor. Den låga siffran beror enbart på Lohjan yhteislyseon lukios stora kostnadseffektivitet, säger Lojos bildningsdirektör Katri Kalske.
LYL:s kostnadseffektivitet förklaras igen med mängden studerande som på stabil bas möjliggör stora grupper.
Att fler studerande per automatik inte betyder lägre kostnader visar exemplet från Raseborg. Där var kostnaderna per studerande i fjol större i Ekenäs gymnasium än i Karis-Billnäs.
– De studerande i Ekenäs måste delas upp på tre grupper vilket inte är en optimal storlek, säger Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman.
Inget nytt
I Raseborg kommer rapporten att presenteras för bildningsnämnden på tisdag, i Hangö senare i höst.
Robert Nyman tycker inte att utredningen innehåller några direkta överraskningar.
– Det är ett sätt att upplysa närsamhället och beslutsfattarna om att vi i dag har en gymnasieutbildning i Raseborg som kostar oss 700 000 euro netto och det finns tecken på att det bara kommer att bli dyrare i framtiden, säger han.
Vill man effektivera kommer det att kräva rejäla beslut.
– Om vi vill uppnå effektivare strukturer måste vi fatta beslut som går över kommungränserna, säger Nyman och tror att samarbete i första hand kan bli aktuellt mellan Lojo och Raseborg.
Någon beställning på att utreda gymnasienätverket finns i dagsläget inte i Raseborg.
Inga lokala lösningar
Utredningen har inte fått Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson att ändra åsikt. Även om det har sitt pris anser han fortfarande att Hangö behöver sina båda gymnasier.
Han lyfter fram faktum att gymnasierna är den enda andra stadiets utbildning Hangö har att erbjuda. Den behöriga lärarkåren är delvis gemensam med högstadiet.
– Om Hangö vill vända på den negativa befolkningstrenden gör man det definitivt inte med att gymnasieutbildningen upphör, säger han.
En annan aspekt är statsandelarna för små gymnasier som går förlorade om utbildningen centraliseras.
Gustafsson tycker att slutrapporten är intressant läsning men hade gärna sett mer.
– Det jag hade hoppats på var att man tagit ställning till vilka lösningar som lokalt skulle vara de bästa. Nu är det här en regional utredning.