Gamla bilar skrotas i rask takt i Karis
Försöket med en skrotningspremie på gamla bilar är en succé. Företaget Romu Keinänen i Karis har skrotat 50 procent flera bilar i år jämfört med i fjol.
RASEBORG – Det var väntat att många ville skrota sin gamla bil när kampanjen började. Det som överraskat alla är att intresset fortfarande är stort.
Det här säger Kaisa Syrjä från skrotföretaget Romu Keinänen.
Hon tar emot i företagets lilla kontor i Karis. Utanför går det livat till. Stora lastbilar mullrar in på gården med metallskrot i lasten, tillplattade bilar i travar väntar på att balas. Här lastas och lossas under slammer och brummande.
I början av juli inledde staten en kampanj med en premie på 1 500 euro till de bilägare som låter skrota sin gamla bil och köper en ny. Idén var att förnya landets bilpark och på samma gång få ner utsläppen av koldioxid.
Nu ser det ut som om anslaget på tre miljoner euro tar slut långt före årsskiftet, då kampanjen slutar.
Intresset för skrotningspremien har nämligen lett till att flera bilar än normalt skrotas.
Telefonen började ringa
– Redan dag ett började telefonen ringa. Folk ville ha ett skrotningsintyg snabbt och fortsätta till bilaffären, säger Pamela Aalto.
Hon jobbar på Romu Keinänens enhet i Karis. Där räknar man med att hinna skrota 500 bilar i år, om takten fortsätter som i dag. Allt mellan noll och tio bilar anländer hit per dag.
Företagets enhet i Esbo är större. Där kalkylerar man med 2 000 bilskrotningar detta år.
Den som har en fungerande kärra kan köra den till skrotfirman, låta firman kontrollera chassinumret på bilens ram och gå därifrån med ett skrotningsintyg i handen.
Om bilen inte längre rullar kan man beställa gratis avhämtning. Det gör Romu Keinänen på axeln Hangö–Esbo.
I sådana fall tar det cirka två veckor innan man får sitt skrotningsintyg hem med posten. Informationen mellan skrotningsföretagen och Trafiksäkerhetsverket Trafi sker nämligen per post.
Kuusakoski och premier
Kaisa Syrjä säger att mängden bilar som förs till skrotning har ökat med cirka 20 procent i hela landet. För Romu Keinänens del är siffran ännu högre, antalet bilar har ökat med drygt 50 procent jämfört med i fjol.
Enligt Syrjä beror halva ökningen på att företaget Kuusakoski stängt sin mottagning i Raseborg. Den andra halvan beror på skrotningspremien.
Den äldsta kördugliga bil som rullat in på företagets gård i Esbo var från 1970-talet.
- Skrotningspremiekampanjen pågår från 1 juli till 31 december i år.
- En privatperson som skrotar en gammal bil får 1 500 euro vid köp av ny bil.
- Premien gäller endast personbilar, både vid skrotning och köp.
- Premien kan bara användas för att köpa en bil vars koldioxidutsläpp är högst 120 g/km eller vars drivkraft antingen helt eller delvis är ett bränsle med hög inblandning av etanol (flexifuel), metan (natur- eller biogas) eller el (ren elbil eller laddhybrid).
- Staten har reserverat tre miljoner euro för kampanjen och den summan är på upphällningen.
- Premien ges till den som är den sista antecknade ägaren i fordonsregistret.
Det blir prima skrot av en bil även om den saknar en dörr eller två.På frågan om vilken som varit den värsta bilen säger båda kvinnorna småleende att sådana bilar inte existerar i den här branschen.
Kaisa Syrjä hoppas att regeringen tar in mera anslag för skrotningspremier i en tilläggsbudget. Oberoende om premiepengarna tar slut eller inte har de fyllt en viktig funktion.
– Tack vare kampanjen har folk blivit medvetna om hur gamla bilar skrotas. På sätt och vis har det här varit en tre miljoners reklamkampanj.
En del bilägare vänder sig först till sitt försäkringsbolag och tar bilen ur trafik. Det är en onödig kostnad om man ändå tänkt skrota bilen.
Återuppstår
Ute på Romu Keinänens gård i Karis kan man se bilens väg från fordon till skrot. Först saneras den så att den blir "torr". Det innebär att bensin, oljor, däck och ackumulator plockas bort. Det skedet tar cirka 15 minuter.
Sedan är det dags att bala metallskelettet som återstår. Härefter väntar nersmältning någonstans i Europa. Romu Keinänen säljer metallskrot till bland annat Baltikum och Mellaneuropa.
– En bil som skrotas här kan återvinnas och rulla på vägarna i form av en ny bil inom ett par år, säger Syrjä.
Billiga rishögar
Ett fenomen Aalto och Syrjä stött på är ekonomiskt sinnade bilköpare som i raska tag skaffat en billig rishög för att kunna kvittera ut skrotningspremie och köpa nytt. Premien betalas nämligen ut till den senast registrerade ägaren.
– Den som vill ha en ny bil kanske inte äger en gammal bil att skrota. Han köper då grannens gamla bil för till exempel 50 euro, förklarar Kaisa Syrjä.
De här kunderna känns igen på sitt pinfärska registerutdrag till bilen. Syrjä konstaterar att de bara utgör en liten del av bilägarna.