Sommarlovet synkar inte med turismen
Skolornas sommarlov i Finland börjar och slutar tidigare än i de flesta andra europeiska länder. Att senarelägga lovstarten skulle gynna turismen, men också medföra en omorganisering av skolornas periodsystem.
Diskussionen har förts i årtionden: Borde skolornas, och således mången arbetande förälders, sommarlov förskjutas med några veckor?
– Det här dilemmat har alltid varit aktuellt under min tid i branschen. Utländska turister kommer hit på semester i augusti och september, men då har vi redan återgått till vardagen, säger Raseborgs ledande turistsekreterare Viveca Blomberg.
I regel inleds det finska sommarlovet i månadsskiftet maj-juni, och pågår till mitten av augusti. Tidsperioden är på flera sätt problematisk för turismföretagare.
– På grund av vår tidiga semesterperiod hinner alla sommarjobbare försvinna innan turisterna anländer. Samtidigt är det riskabelt att anställa extra personal bara för utländska turister, underlaget är inte tillräckligt. Vi behöver också inhemska turister i slutet av augusti för att det ska fungera bra.
Blomberg lyfter fram ett typiskt problem som hon tampas med i och med att utländska turister, enligt finska mått, är sent ute.
– En del turister blir förvånade av att vår turistsäsong tar slut så tidigt. Det märks i synnerhet när de vill ut i skärgården och vanliga sommarturer inte längre erbjuds. Vi måste skräddarsy och försöka komma överens om individuella lösningar, vilket är en väldig utmaning.
Tyskar ser skillnader
På Ormnäs camping i Ekenäs träffar vi ett tyskt par som med husbil rest genom de nordiska länderna. Finland är Fred och Amely Dietrichs sista stopp innan hemresan till Thüringen.
– Det här är vårt första ordentliga besök i Finland med husbil, men Sverige och Norge har vi besökt otaliga gånger. Det var dags att bekanta sig med Finland. Vi älskar landskapen och lugnet här, säger Amely Dietrich.
Paret har en hel del erfarenhet av Norden.
– Till Norge åkte vi första gången 1979 med personbil, husbilen har vi bara haft i fem år, berättar Fred.
Den inhemska turismen är fortfarande i gång, så paret har inte upplevt några problem med servicen. Däremot har de noterat att semestersäsongen här slutar ganska tidigt.
– Ni verkar vara tidigt ute med semestern. I Tyskland varierar sommarlovets längd och startpunkt regionalt men vanligtvis börjar semestern i juni och fortsätter ända in i september, säger Amely.
Enligt henne har till exempel Sverige en, med tanke på resande européer, bättre synkroniserad sommarlovsperiod.
– På sina ställen börjar det redan vara ganska tyst här i Finland, men det kan ha att göra med vädret. I Sverige är all verksamhet i full gång ännu i slutet augusti.
Paret Dietrich kommer med största sannolikhet att besöka Finland också i fortsättningen.
– Nästa år tar vi paus, men jag kan gott tänka mig att vi återvänder till Finland på en visit om några år, säger Amely.
Olika åsikter
Mia Haglund, rektor för seminarieskolan i Ekenäs, säger att sommarlovsfrågan splittrar såväl föräldrar som lärare.
– Det är svårt att säga vad som vore bäst, såväl lärare som föräldrar har olika åsikter. Personligen tycker jag att man gott kunde pröva på att börja sommarlovet några veckor senare. Det är ju lite synd om företagare och turister när våra tidtabeller inte passar ihop, säger Haglund.
Hon menar att förändringen inte nödvändigtvis skulle vara så stor.
– En enorm förändring måste det ju inte vara, det kunde handla om typ 10 skoldagar. Det är inte bara i grannlandet Sverige som sommarlovet börjar tidigare. På Åland har man också senarelagt skolstarten, och det har nog inte orsakat några större problem.
Hon får medhåll av Viveca Blomberg: Förändringen kunde handla om bara några veckor. Regionala lösningar är dock inte tillräckliga. En ny tid för sommarlovet förutsätter en förändring i nationell lagstiftning.
– Det är svårt att hitta små lösningar. Vi behöver nationella undersökningar och beslut om en eventuell förändring, säger Blomberg.
Hon poängterar också att den finska sommaren i regel är rätt sen i starten.
– Det är inte ovanligt att den varmaste sommarperioden varit i augusti, så man tycker ju lite synd om skolbarnen som kanske inte hinner njuta av den.
Inga absoluta hinder
De flesta grundskolor, i synnerhet årskurs 1-6, följer ett enperiodssystem, alltså skulle förändringen inte rubba strukturerna så tydligt. Situationen i årskurs 7-9 är annorlunda, så också i gymnasierna.
– På lågstadiet har vi en tidtabell som vi följer året ut, men visst kunde förändrade tidtabeller orsaka viss obalans i årskurserna 7-9. Jag tror ändå att man skulle vänja sig rätt fort, säger Haglund.
Karis-Billnäs gymnasiums rektor Joakim Lagerbohm ser inte förändringen som en omöjlighet, men påpekar att den skulle medföra en del reformarbete för gymnasiernas del.
– Det som bestämmer takten i gymnasierna är periodindelningen, för vilken normen är 5-6 perioder om året. Alla perioder borde i princip vara lika långa, så ruckar man på sommarlovet måste gymnasierna omarbeta det nuvarande systemet. Arbetsamt vore det, men inget absolut hinder, säger Lagerbohm.
Personligen har Lagerbohm inte upplevt att nuvarande system vore ett problem i skolsammanhang.
– Jag har inte hört studerande uttrycka klagomål angående systemet i dag. Däremot kan man fråga sig om den typiska semesterperioden längre existerar, tanken är ju ett arv från industrialismens samhällsrytm.
Världen går vidare
Som en del av en alltmer internationaliserad och sammanflätad värld kommer också den finska skolan att förändras, säger Lagerbohm.
– I takt med att saker och ting fortsätter internationaliseras kan det hända att det blir aktuellt att ändra på de finska skolornas tidtabeller också.
Mia Haglund tror att skolorna med fördel kunde pröva på ett senarelagt sommarlov.
– Man kunde säkert hitta olika lösningar för att väga upp den i så fall tunga vårperioden. Lediga dagar kunde spridas ut, till exempel kan man fundera på om ett höstlov fortfarande vore nödvändigt om höstterminen i sig blev kortare. Personligen tycker jag att man inte behöver vara rädd för att pröva på något nytt.