Kurser och klubbar ger kunskap
Det är en hel del som båtförare borde känna till. De två seglare vi talat med gör inte tummen ner för idén att införa någon form av körkort på sjön.
Erkki Snell och Sari Hiilosvuo har tankat färdigt motorseglaren Pippe Quick och är i färd med att kasta loss från servicekajen i Östra hamnen i Hangö.
Paret har besökt Örö och ska fortsätta sin färd till hemhamnen, Esbo segelförenings Amiralshamnen i Esbo. Den västliga brisen, kring tio meter i sekunden, lovar en skön läns österut.
Skepparen Snell, som seglat med sin båt i 35 års tid, resonerar gärna en stund kring sjövett och båtkultur innan han kastar loss.
Har uppförandet blivit annorlunda under de år han rört sig i farlederna?
– Beteendet har förändrats, hela båtkulturen har förändrats. Båtlivet har blivit en sysselsättning för alla. Numera finns alla samhällets grupper representerade bland båtfolket.
Erkki Snell hävdar inte att beteendet till sjöss kategoriskt försämrats, men han konstaterar att det är många fler än tidigare som ska lära sig hur man visar hänsyn på sjön och uppför sig i skärgården.
Det gäller att få ut den kunskapen på ett bredare plan, säger Snell som också är aktiv inom Porkala sjöräddare.
Kan tänka sig båtkort
Snell ställer sig inte främmande till tanken att införa någon form av körkort för båtförare, en idé som ibland läggs fram. Reglerna för när ett båtkort eller en licens skulle krävas kunde till exempel definieras utifrån en given motoreffekt, säger han.
– Utbildning av något slag skulle nog behövas. Det räcker inte med att båten är besiktad.
– Man borde lära sig åtminstone väjningsreglerna. Kan man inte dem ska man inte ge sig ut på sjön.
- I fjol registrerades drygt 1 900 olyckor i de finländska vattnen, ett tiotal färre än år 2008.
- Antalet olyckor till sjöss sjönk under några års tid och var år 2012 nere i 1 400, men nu är trenden igen stigande.
- År 2013 var antalet drygt 1 650 och året därpå spräcktes 1900-strecket igen.
- Dödsfallen till sjöss har under det senaste årtiondet hållit sig på en genomsnittlig nivå kring 50.
- Merparten av olyckorna har skett då en liten båt eller roddbåt krängt eller kapsejsat och offret hamnat i vattnet.
- Alkoholen har haft sin andel i hälften av fallen.
- Statistiken presenteras av Trafiksäkerhetsverket Trafi och bygger på uppgifter från polisen, gränsbevakningen, den frivilliga sjöräddningen och Trafi.
Båtarna har vuxit
Magnus Bäckström, vicekommodor för Hangö segelförening, har seglat sedan 1960-talet och sett hur både skärgården och båtparken fått en annan karaktär.
– Framför allt har båtarna blivit större, säger Bäckström och konstaterar att den egna 29 fot långa segelbåten numera kan betraktas som liten då 35-fotarna eller de tio meter långa båtarna ses som medelstora.
Då båtarna är stora och ofta snabba ställs givna krav på dem som kör dem, säger Bäckström.
– Det finns av alla kategorier bland båtförarna – de som har helt klart för sig vad som gäller på sjön, och sedan de som inte gör det.
De senare sticker fort ut ur mängden, konstaterar Bäckström och säger att de som sällan rör sig på sjön och som tar sig en sväng till exempel i en lånad och snabb båt är särskilt farliga.
Han beklagar också att många förlitar sig på de olika elektroniska hjälpmedlen i så hög grad att de fort står handfallna när instrumenten sviker.
Viktiga marginaler
Bäckström bedömer att de flesta känner till grunderna i väjningsreglerna, närmast då att motorbåtar väjer för segelbåtar och att fritidsbåtar ska hålla undan för yrkestrafik. När det gäller mer ingående regler är det däremot lite si och så med kunskapen, tror han.
Som seglare önskar Bäckström att fler av motorbåtsförarna skulle ha ett öga för hur segelbåtarna tar sig fram, framför allt i kryss. Lämplig fart och tillräckligt avstånd till andra båtar är två faktorer som han hoppas att båtförarna bättre kunde ta i beaktande.
– Man ska behärska sitt flytetyg och ta hänsyn även till de mindre.
Paragrafer finns
Bäckström påpekar att den som rör sig i vattnen och skärgården har flera lagar och förordningar att följa. Skepparen har ansvar för både båten, dess framfart och dem som färdas i den.
– Det är en hel del man borde känna till. Folk har inte alltid den kunskapen, om man inte gått kurser.
Bäckström lyfter fram betydelsen av utbildning och uppmuntrar båtägare och andra intresserade att ta för sig bland de kurser som ordnas.
Tycker du att ett båtkörkort skulle vara motiverat?
– Någon sorts krav borde man kunna ställa också på sjöfararna.
Bäckström tror ändå att ett system med obligatoriska certifikat skulle vara svårt att övervaka.
Flera av försäkringsbolagen ger rabatt på premien för båtförsäkringar ifall båten är besiktad. Bäckström säger att en liknande rabatt för de båtägare som har certifikat kunde leda till att fler skaffar sig en utbildning den frivilliga vägen.
Flytväst vanligare
Mycket har blivit bättre med åren. Till exempel är det lättare att snabbt får information om väderleken, säger Bäckström.
– Användningen av flytväst har klart och tydligt ökat.
Den saken får vi belägg för då vi tar oss en sväng i Östra hamnen, där flera båtar är i rörelse.
– Hittills har vi inte sett en enda som rör sig på däck utan flytväst, säger Bäckström efter att vi i en halvtimme följt med trafiken i och strax utanför hamnen.
Några graverande fel upptäcker vi inte. Mest handlar det om brott mot sedvanor, som när båtar ännu i farleden – länge efter att de kastat loss – kör med fendrarna hängande vid friborden.
Inga farosituationer, inget dåligt beteende.
Magnus Bäckström nämner att de flesta av de inhemska båtarna i hamnen har klubbflagga, vilket visar att båten är registrerad i en båtklubb eller segelförening. Det brukar vara synonymt med att båten är i gott skick, säger han.
Sjörövarflaggan som vajar i aktern på en av de förtöjda båtarna är inte särskilt representativ för båtfolket just den här dagen.
Till sjöss får man i varje fall inte ha en sådan flagga, säger Bäckström.