Grannar vill skydda sitt träsk
Villagrannar kände sig felbehandlade då en ny granne sökte undantagstillstånd. De ansåg att de inte hördes i rätt ordning. Därför överklagade de ända till högsta förvaltningsdomstolen.
Domstolsbeslut, mejl, kartor och utlåtanden från NTM-centralen är utspridda på köksbordet i Karl-Erik Strömdahls sommarstuga. I tre år har han och villagrannarna försökt hindra ett undantags- och bygglov för två sommarstugor och bastu på en tomt på andra sidan träsket.
– Det skulle så småningom förstöra idyllen vid träsket.
Ärendet har tagits vidare ända till högsta förvaltningsdomstolen.
– Vi tyckte vi blev felbehandlade då undantagslovet söktes, säger Strömdahl.
Enligt Strömdahl har han inget personligt emot Matti Rytö som vill bygga sommarstugorna, men är orolig över att träsket överbelastas.
– Det finns så lite vatten i träsket, det är bara två meter som djupast.
Runt träsket finns tretton stugor, sju bastubyggnader, två vindskydd som finns på ett friluftsområde och en åker.
– Här borde det inte byggas fler stugor. Senast någon fick bygga på andra sidan var för 30 år sen.
Grannarna hördes för sent
Det hela började egentligen i slutet av 2011 då Strömdahl såg folk på andra sidan träsket. Han rodde över och fick veta att det fanns två tomter till salu.
På våren 2012 ringde han Raseborgs stad.
– Då sades att det inte lämnats in bygglov, men det stämde inte, säger Strömdahl.
Våren 2013 såg Strömdahl aktivitet på andra sidan igen.
– Jag rodde över och de berättade att de fått bygglov. Då ringde jag Raseborg och frågade hur det kunde vara möjligt då de inte hört med oss och de andra grannarna.
Vid Raseborg svarade man att Rytö inte hade något bygglov, men att en undantagstillståndsansökan skickats vidare till NTM-centralen.
I NTM-centralens utredning står det att Raseborg ger sitt samtycke till undantagstillståndet.
– Raseborg borde ha hört med grannarna innan de gav sitt stöd i NTM-centralens utredning, säger Strömdahl.
I stället skickades en förfrågan till grannarna av NTM-centralen efter att Strömdahl mejlat och frågat om saken.
– Men vår åsikt kom inte med i rätt ordning.
Strömdahl tar fram NTM-centralens beslut och pekar ut där NTM-centralen hänvisar till Raseborgs samtycke i sin rapport.
– Det har betydelse då vi inte kunde klaga innan staden gav sitt utlåtande. Hade de inte samtyckt hade undantagslovet kanske inte gått igenom, säger Strömdahl.
Då ägarna till den andra tomten sökte samma undantagstillstånd samma år, men efter Rytö, frågades grannarna innan staden gav sitt utlåtande. I det fallet gav Raseborg inte samtycke.
– Då drog de sig ur, antagligen för de visste de inte skulle få tillståndet. Det skulle alltså ha haft stor betydelse om de frågat oss före i samband med den första tomten.
Det är inte det enda Strömdahl finner underligt med rapporten. Han bläddrar i pappren och visar en sida som hänvisar till träskets skick.
– Senast de undersökte träsket var 1992 och 1989. Att de nänns hänvisa till trettio år gamla vattenprover.
Tog ärendet till HFD
Alla fyra grannarna som tillfrågades om ett utlåtande var emot att två stugor byggs vid träsket. Strömdahl och en annan granne förde ärendet vidare till förvaltningsdomstolen 2013.
Förvaltningsdomstolen ansåg inte det hade någon betydelse att grannarna tillfrågats i ett senare skede. Det viktiga var att de hörts.
I februari i år beslöt högsta förvaltningsdomstolen att förvaltningsdomstolens beslut inte kan överklagas.
– Jag är mycket besviken att högsta förvaltningsdomstolen inte gav lov att föra saken vidare.
Strömdahl buntar ihop alla papper och sätter in dem i plastfickor.
– Skulle undantagstillståndet gått rätt till skulle jag inte ha något att säga till om. Vi fick inte förfrågan av Raseborg då undantagstillståndet till Rytös tomt söktes, men nog när Sannholm sökte. Det luktar skumt.
Nu är bygglovsansökan inne och grannarna har skrivit in sin åsikt om saken.
– Men den som är kontaktperson för ärendet är på semester.
Mänskligt fel
Enligt ledande planläggningsingenjör Niclas Skog har inget rent juridiskt gått fel till. Grannarna ska underrättas så de har minst sju dagar på sig att göra anmärkningar innan ett beslut fattas.
– Men visst är det bättre om grannarna hörs innan staden ger sitt utlåtande till NTM-centralen. Det är frågan om ett mänskligt misstag.
Enligt lagen ska grannar underrättas så de har möjlighet att anmärka innan beslutet avgörs.
– Det viktigaste är att NTM-centralen hörde grannarnas åsikt tycker jag. För NTM-centralen är stans åsikt en av många.
Skog understryker att Matti Rytö som sökt undantagstillståndet inte gjort något fel.
– Han har följt de olika stegen i ansökningsprocessen till punkt och pricka.
Hur kommer det sig att staden inte gav sitt samtycke då Sannholm sökte samma undantagslov?
– Den första ansökan var ett gränsfall som staden beslöt förorda. Långträsket är ett speciellt område och den aktuella lägenheten hade relativt mycket obebyggd strand. Staden ville dock inte förorda ännu ett undantagslov på området.
Höll ut
Matti Rytö från Salo har hållit ut genom alla rättsprocesser och ansökningar för att få bygga sin sommarstuga med bastu.
– Nu kan de inte ta ärendet vidare då högsta förvaltningsdomstolen beslutat att de inte får överklaga undantagstillståndet längre, säger Rytö.
Enligt Rytö har det förekommigt en del missförstånd under processen.
– Grannarna påstod att jag skulle ha sagt att jag har bygglov, men då hade jag inte ens pratat med någon granne.
Nu väntar Rytö på beslutet om han får bygglov eller inte.
– Jag hörde att det kan vara svårt att få bygglov vid Långträsket, men inte trodde jag det skulle gå så här långt eller ta så här lång tid.