Kommunens välfärd börjar granskas som en helhet
Under våren har Ingå och Hangö för första gången sammanställt välfärdsberättelser. Näst i tur är Sjundeå och Raseborg.
– Välbefinnande och hälsofrämjande ska inte enbart ligga på social- och hälsovårdssektorn. Det måste gå över sektorerna. Nu har vi ett redskap för det.
Det säger Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö.
I Hangö godkändes välfärdsberättelsen med tillhörande framtidsplan på vårens sista fullmäktigemöte i juni, i Ingå en dryg vecka tidigare. Att alla kommuner nu författar en egen berättelse grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen från 2011.
– Tidigare har det ändå funnits en rekommendation, så det är inte helt nytt, förklarar Kajander.
En omfattande välfärdsberättelse är däremot ny för de flesta kommunerna i regionen. Kyrkslätt och Lojo har rapporter sedan förr medan Hangö, Raseborg, Ingå och Sjundeå måste sammanställa en komplett under den pågående fullmäktigeperioden.
– Från tiden i sjukvårdssamarbetet Lost hade kommunerna en gemensam. Den har varit i kraft till 2012, men efter det borde varje kommun ha byggt vidare på den, säger Benita Öberg, grundtrygghetschef i Sjundeå.
Nytt tänkesätt måste spridas
Öberg kan än så länge inte säga så mycket om innehållet i Sjundeås berättelse. Just nu samlar kommunen in information från kommuninvånarna, både från en gemensam regional invånarförfrågan och från en ny egen.
– Där får invånarna tycka till om alla tjänster, säger Öberg.
Slutresultatet ska ändå godkännas av fullmäktige ännu i år och Öberg poängterar att berättelsen dessutom ska blir elektronisk.
– Då kan alla invånare följa upp den.
Berättelsens viktigaste utgångspunkter är att den görs ur kommuninvånarnas synvinkel, över samtliga sektorer i staden och med målet att förbättra välfärden hos invånarna. Kommunens ekonomi och näringsliv liksom kultur, utbildning och regelrätt fysisk och psykisk hälsa får plats.
– I dag vet vi hur arbetet för välbefinnande måste skötas. Nu är det viktigt att få alla att förstå det här, säger Elisabeth Kajander.
Plan och praktik kombineras
I den processen menar Kajander att välfärdsberättelsen kan få en viktig roll.
– Meningen är att den ska bli ett praktiskt redskap, inte enbart en redogörelse. Kommunen ska ta välbefinnandet i beaktande även då till exempel utrymmen och trafik planeras.
Utöver det ska berättelsen uppdateras årligen och även användas i kommunernas budgetarbete och strategier.
– För social- och hälsovårdssektorn har vi samma målsättningar och mätare i budgeten. I och med det borde välfärdsberättelsen också bli levande och uppdateras varje år, säger Kajander.
Innehållet i berättelsen, både utmaningarna och problemen, ska också få en praktisk förankring i det vardagliga arbetet.
– Vi går ner på den nivå där arbetet verkligen görs. Än så länge har arbetet för välbefinnande utgått från social- och hälsovården. Nu ska vi skapa mätinstrument som fungerar över gränserna, säger Kajander.
Beslutsfattarnas roll ökar
Redan i arbetet med berättelsen menar Kajander att cheferna för stadens olika sektorer fått flera aha-upplevelser.
– Det har bland annat handlat om tillgänglighet och trafik på tekniska sidan, eller hur mycket mera vi kan använda kulturen för stadens välbefinnande.
Även i Sjundeå har man redan kommit fram till vissa sammanhang sektorer emellan. Arbetet för arbetslösa är ett exempel som Sjundeå redan satsar på.
– Där arbetar vi över sektorerna för att öka deras välbefinnande, säger Benita Öberg.
Dessutom får beslutsfattarna mera insikt och kan aktivt fatta beslut som inverkar på välfärden. Då Hangös berättelse för en knapp månad sedan diskuterades av fullmäktige fick den idel lovord. Anja Roos (Saml) önskade ändå att en av de många ansvarspersonerna bakom berättelsen skulle utses till koordinator för uppföljningsarbetet. Förslaget föll i omröstning.
Birgitta Gran (VF) påtalade därtill behovet av mera fokus på de i arbetsför ålder. På grund av Hangös höga arbetslöshet borde välfärdsberättelsen beakta dem i högre grad.