Fyndrika dagar på Tulludden
Det tyska permissionslägret från 1940-talet ruvar på en mängd små men betydelsefulla föremål. I början av veckan dök Hangös gymnasielever ner i lägrets historia, med detektorer, spadar och hinkar.
Redan första dagen vid utgrävningarna hittade eleverna från Hangö gymnasium och Hankoniemen lukio flera spännande föremål. Efter att metalldetektorn gett utslag grävde eleverna upp tyska mynt, beslag från kläder, skärvor av öl- och champagneflaskor, söndriga kärl och ammunition. På tisdagen och onsdagen fortsatte framgångarna.
– Med tanke på hur skrattretande lite vi hittills grävt är jag mycket nöjd. Lägret är nämligen enormt, säger arkeolog Jan Fast som ansvarar för utgrävningen.
En bråkdel från 40-talet
Eleverna deltar i utgrävningen som en del av en gemensam gymnasiekurs. I måndags grävde man vid Lotta Svärdkantinen, i tisdags vid en barack. Båda områdena gav rejält med små föremål som knappar och mynt. Jan Fast intygar att det är just sådana föremål man kommer att hitta i stora mängder.
– Problemet överlag är hur man ska veta att de kommer från just de år vi är intresserade av på 40-talet.
Under början av veckan har gymnasieeleverna redan råkat på en mängd mark och penni från efterkrigstiden liksom patroner från arméns efterkrigstida övningar på området.
– Hela 95 procent av metalldetektorfynden härstammar inte från det tyska lägret, säger Fast.
Ofta kan fynden också vara svåra att tidsbestämma.
– En del går att bestämma här, resten får vi se på senare. Tyskarna hämtade dessutom en hel del civila föremål hemifrån som kan vara svåra att bedöma, säger Fast.
Det tyska ankarmärke som man hittade i början av veckan är däremot enkelt att tyda. Texten Kriegsmarine avslöjar ursprunget.
Bra övning på brokigt område
Fast har redan kunnat konstatera att den plats eleverna grävde på i tisdags kan ha varit ett uppställningsområde. Det har han kommit fram till bland annat med hjälp av fotografier.
Meningen med elevernas deltagande är ändå främst att lära dem om arkeologins metoder. På Tulludden har man först lokaliserat fynd med metalldetektor och märkt ut ett fyndrikt område. Därefter gräver man bort ytlagret och sållar bort myllan.
– Det är en metodövning som passar då man gräver på udda områden, säger Fast.
På Tulludden avgör också finansiering och tidtabell, och endast en liten del av området kan undersökas. Därför måste man prioritera.
– Jag tror att vi ändå kan få ett bra snitt. Särskilt de områden som senare hållits obyggda är intressanta, säger Fast.
Största delen av lägret befinner sig dessutom under den närliggande frihamnens lagringsplaner och på naturskyddat område. Utgrävningarna fortsätter för övriga Hangöbor nästa vecka och därefter i höst och nästa sommar.
Spänning från början
För eleverna har veckan varit fascinerande. Varje utslag från metalldetektorn innebär spänning. Platserna märks ut med en flagga, därefter slår eleverna spaden i jorden.
På tisdag eftermiddag sökte Marcus Nuutinen och Akseli Immonen från Hankoniemen lukio fynd på de mera utspridda platserna där metalldetektorn gett utslag.
– Självklart är det här spännande, sade Nuutinen.
Han är fascinerad av att hitta spår av lägret som han innan kursen inleddes endast hade hört talas om.
– Via lokala berättelser har jag hört att det finns gamla byggnader här men inte att det handlar om ett tyskt läger.
Detsamma gällde Emmy Airola och Jessica Berndtsson från Hangö gymnasium.
– Man har hört om det men inte vetat vad det handlar om, sade Airola.
Att få komma lägret nära var därför intressant i sig, och även om flickorna inte fascinerat sig för arkeologi desto mera har de lärt sig en del om metoderna.
– Man visste ju inget före så visst har man lärt sig hur arbetet går till, sade Berndtsson.
– Men man måste ha mycket tålamod, sade Airola.
Avstjälpningen lokaliserad
Även om gymnasieelevernas insats legat i fokus den här veckan har Jan Fast fått hjälp också av andra Hangöbor.
– På tisdagen visade en man som kommer ihåg lägret var avstjälpningsplatsen låg. Där kunde vi redan på ytan se en massa som man inte hittar i resten av lägret.
Platsen ligger inne på frihamnsområdet och kan enligt Fast ge otaliga fynd, även mer personliga sådana. Redan på tisdagen hittade han glas från en fotoram. Bara de behövliga loven har skaffats hoppas Fast kunna börja gräva även där, troligtvis nästa sommar, lager för lager och möjligtvis så djupt som tre meter ner.
För gymnasieeleverna är utgrävningarna nu till ända men inom kursen ska de ännu sammanställa en elektronisk bok kring vad de lärt sig.
– Den kan innehålla foton, filmer och text om vad de lärt sig och hur man går tillväga i en arkeologisk utgrävning. Det borde göra resultatet lite intressantare, säger Lena Holmström, lärare i historia vid Hangö gymnasium
Holmström hoppas också att lägret kan fortsätta få synlighet i undervisningen.