Lars Lindström, 87, kan tvingas lämna servicehus
Äldre invånare i Kyrkslätts servicehus har hamnat i kläm då kommunen chockhöjer avgiften. Information om den nya avgiften fick invånarna först efter att den hade införts.
I mitten av april fick 87-årige Lars Lindström en obehaglig överraskning på posten. Lindström bor sedan nio år tillbaka på Kyrkslätts servicehus, och beskedet var att en ny så kallad grundavgift på 432 euro per månad skulle införas – och det redan från månaden innan. Några dagar senare droppade den första räkningen in, avgiften för mars.
– Det är mycket pengar för ingenting. Jag behöver inga vårdtjänster, och hyra och måltidsavgift betalar jag redan. Lägger man till den nya grundavgiften blir det bara 279,35 kvar av pensionen. Det ska räcka till mediciner, el, telefon, tidning, bussbiljetter och livets nödtorft.
Någon guldkant blir det inte.
– Inte räcker pengarna till några tidsfördriv eller annan verksamhet man kunde ha. Jag skulle ju gärna hälsa på barnen i Esbo eller gå på teater någon gång. Men det blir inga pengar kvar för det, säger Lindström.
Eftersom kommunen bestämt att klienterna ska ha kvar ett minimum av sin inkomst som motsvarar storleken på utkomststödet, minus måltidstjänsterna, blir det i slutändan kvar 336 euro för Lindström, som köper halva måltidspaketet. Men det hjälper inte stort. Nu letar dottern Pamela Iivari efter en hyresetta på nätet, men att flytta är inte heller direkt lockande.
– Det är ju jobbigt att ställa om i den här åldern, och här i huset har jag vänner och bekanta. Men man måste ställa det ena mot det andra, säger Lindström.
Iivari är bedrövad över situationen.
– Jag kan inte förstå tillvägagångssättet. Den första räkningen kom redan innan vi haft en chans att överklaga beslutet. Varför pressa en gammal människa mot väggen? Varför kunde inte kommunen informera i tid? Då kunde man åtminstone ha förberett sig, funderat över alternativen och kanske flyttat.
"Ingen bra process"
Lindström är i gott skick, promenerar flera kilometer om dagen och klarar sig helt och hållet på egen hand. Till servicehuset flyttade han i tiden för att hustrun, som var dement, behövde hjälp och vård. Av servicehusets fyrtio invånare finns åtta klienter i ungefär samma situation som Lindström, som inte behöver det intensifierade serviceboendets tjänster, som numera är ett villkor för att över huvud taget få en plats, utan som klarar sig själva.
Ekonomichef Esa Lindell förklarar att orsaken till att grundavgiften införs står att söka i en gemensam upphandlingsaffär som gjorts med några andra kommuner. I upphandlingen delades priset upp på ett annat sätt än man varit van vid i Kyrkslätt. För att de köpta tjänsterna och kommunens egna tjänster skulle vara jämförbara har kommunen beslutat att också avgifterna för de egna tjänsterna ska delas in på samma sätt.
För dem som inte behöver någon service och sluppit den tidigare vårdavgiften blir den nya grundavgiften därför en skräll. I grundavgiften ingår kostnader för gemensamma utrymmen, it, möbler och administration.
Ganska mycket att betala per månad för de sakerna?
– Ja, meningen har inte varit att sko sig på klienterna utan att göra systemet enhetligt. De här utgifterna har i princip varit inbakade i vårdavgiften tidigare, säger Lindell.
Han beklagar ändå att processen och informationen skötts illa från stadens sida. Att informationen dröjt beror på att man inväntat bokslut och skatteuppgifter för att räkna ut storleken på grundavgiften och vad de enskilda klienterna ska betala.
– Det var inte en bra process, och i framtiden ska vi se till att få fram beräkningar i tid och också informera bättre om förändringar.
JO inblandad
Lindström är inte den ende som reagerat på arrangemanget. Riksdagens justitieombudsman, JO, har begärt och fått ett svar om processen och informationsgången av vård- och omsorgsnämnden, socialombudsmannen har fått ta emot flera klagomål och några rättelseyrkanden ligger och väntar på beslut. Om JO nöjer sig med svaret återstår att se.
Överläkare Marjut Hovinen påpekar att grundavgiften bygger på att det ändå handlar om ett servicehus och inte ett vanligt hyresboende.
– Därför grundavgiften. Den bygger helt på de reella kostnaderna. Jämfört med många andra serviceboenden är det här i billigare ändan.
Enligt Lindell är det ändå bara enstaka invånare som drabbas hårt av höjningen. De flesta på servicehuset behöver mycket vård, och största delen av deras inkomster går hur som helst åt till avgifterna. I och med den nya skyddsdelen kan en del till och med få mer i handen än tidigare.
– Det är närmast de som har relativt goda inkomster och inte har en plats inom den intensifierade servicen som lider av beslutet.
Men hur ska man betala den retroaktiva räkningen på 432 euro för mars om man från och med nu inte har mer än till exempel 336 euro kvar i handen per månad?
– Ja, i ett sådant fall kan det ju äta upp hela summan. Men i särskilda fall går det nog att göra upp en betalningsplan.