Viktig kugge i trafiken
Tågen tas alltid först i beaktande när broarna över Pojoviken öppnas. Fordonsbrons rörliga lock väger 1 300 ton.
Bullren är dova, kryddade med svaga metalliska smällar.
De tunga fordonen ger upphov till kraftigare och längre dån, medan de mindre bilarna lämnar svagare ljud efter sig.
Vi befinner oss rakt under trafiken på Hangövägen, och känslan att fordon i alla storlekar, även bussar och långtradare, passerar endast några meter ovanför våra huvuden är smått speciell.
Få bilförare som kör över Pojoviksbron reflekterar väl heller över att de under en kort sekund ilar över en upplyst hall med anordningar som behövs då klaffbron ska lyftas för att låta fartyg och båtar passera i den korsande farleden.
Det är där vi står, i maskinhallen som med sin mekanism utgör en viktig men samtidigt rätt osynlig del av vägbron över Pojoviken i Ekenäs.
Broskötarna Leif Nummelin och Robert Söderlund förevisar den djupa betonghallen, där huvudmaskinen, hjälpmaskinen, den stora växellådan och hjulmekanismen upptar några etage.
Maskinen som får den ungefär 1 300 ton tunga rörliga delen av bron att lyfta har en effekt på i runda tal 100 kilowatt. De rejäla kugghjulen i lyftmekanismen och inte minst de stora betongblocken som fungerar som motvikt hjälper till att få det massiva locket att lyfta.
Nu mer hektiskt
Bron öppnas i snitt 500 gånger per år. Under vintermånaderna är det i huvudsak fraktfartygen till och från hamnen i Skuru som passerar.
De mest hektiska tiderna i brons kontrolltorn infaller under våren och hösten då fritidsbåtar lämnar och sedan igen återvänder till sitt vinterförvar kring Skuruviken.
Leif Nummelin berättar att han i lördags lyfte bron sju gånger för att låta inalles tiotalet båtar passera.
– Det är en ganska normal mängd just nu, säger Robert Söderlund.
Ekenäsborna Söderlund och Nummelin sköter brojouren en vecka i taget per man. Den vecka broskötaren är i tjänst är han anträffbar dygnet runt och beredd att rycka ut. I praktiken ska han befinna sig inom rimligt avstånd hela tiden.
– Det lönar sig att ringa bron minst en halv timme innan man önskar att den ska öppnas, säger Leif Nummelin och förklarar att det tar sin givna tid att förbereda proceduren som även omfattar järnvägsbron som ligger drygt 75 meter söder om vägbron.
Järnvägsbron som också styrs från kontrolltornet är en svängbro.
Tågen A och O
Tågtrafiken går alltid först, berättar Nummelin. I praktiken ger järnvägskontrollen grönt ljus för att öppna järnvägsbron.
Hur länge broarna sedan är öppna varierar från fall till fall. Fyra minuter är i varje fall minimitiden som krävs för att stoppa biltrafiken och därefter lyfta och igen sänka brolocket.
Hur beter sig båtförarna?
– Bra, de flesta är hyggliga, säger Nummelin.
Det vanligaste "felet" båtförare gör att de väntar på för långt avstånd från broarna, vilket gör att öppningsproceduren förlängs.
Nummelin har jobbat som broskötare i 32 år, medan Söderlund varit anställd i drygt två års tid.
Moped först i kön
Det lyftbara brolocket vars metallkonstruktion enligt tidningsuppgifter väger drygt 200 ton tillverkades på Kråkholmen och lyftes på plats i juni 1971. Planerna var att öppna bron för trafik under senhösten samma år, men under arbetets gång skadades konstruktionen varpå tidtabellen försköts.
En mörk vintermorgon i januari 1972 var det dags att formellt öppna bommarna för första gången. Den första som tog sig över var en mopedförare på väg mot Ekenäs.
Fyra dagar senare ingick den första insändaren i VN om bron. Signaturen "En cyklist på Hangövägen" undrar hur cyklister och fotgängare tryggt ska kunna ta sig upp på gångbanan.
I februari togs järnvägsbron i användning och i september kunde slutligen även det fasta östliga broavsnittet av landsvägen invigas.
Först ut i körfilen den gången var trafikminister Pekka Tarjannes bil.
Antalet har varit högre
Bron administreras av Destia. Arbetsplatschef Tom Eliasson berättar att antalet broöppningar minskat något under de senaste åren.
Numera lyfts bron i snitt 500 gånger per år, medan antalet var över 630 under perioden oktober 2006 – september 2007 (den period som används i sammanhanget).
– Antalet öppningar beror bland annat på hurudan produktion fabriken i Åminnefors haft under året.
– Något år har Tvärminne zoologiska station gjort många mätningar i Pojoviken, och det har också påverkat antalet, nämner Eliasson som exempel på faktorer som inverkar på statistiken.
- Klaffbrons och järnvägsbrons officiella höjd över vattenytan är 3,1 meter. Båtar som inte är högre än så kan passera utan att broarna öppnas.
- Från och med den här båtsäsongen öppnas broarna inte enkom för fritidsbåtar under vardagar kl. 6.30–8 och 16–18.
- Klaffbron öppnades för trafik 24.1 1972 efter två års arbete. Den nya järnvägsbron togs i användning en månad senare. Broarna invigdes formellt 18.9 1972 tillsammans med den fasta brosträckningen mellan Kråkholmen och Ekenässidan som öppnades för trafik samma dag.
- Den första landsvägsbron över sundet invigdes hösten 1874.