Även studerande behöver sporras till aktivt läsande
Att satsa på läsning hör inte enbart grundskolan till anser modersmålslärare Irina Andersson i Kyrkslätt gymnasium.
Det är inte bara i de lägre klasserna som elevers oförmåga att förstå texter märks och måste uppmärksammas. Också studerande som valt att gå gymnasiet kan ha svårt att läsa, vilket avspeglar sig i alla ämnen.
– För att eleverna ska klara sig bättre måste vi satsa på läsning också i gymnasiet. Det har lärarna i vår skola insett varför alla gått med på att ge lite av sin tid till förmån för vårt läsprojekt, säger Irina Andersson.
Tillräckligt med tid
Projektet, som går ut på att ge fyrtiofem minuter ostörd lästid under nio skoldagar, har enligt Andersson en positiv effekt på de studerandes intresse för läsning.
– Genom att befria dem från internetvärlden en stund varje dag ger vi dem möjligheten att komma in i handlingen av en roman och då skapas en bättre förutsättning att också vilja ta fram boken hemma. En del studerande tar sig helt enkelt inte tid att läsa när de kommer hem. Jag har hört elever avslöja, när de redan gått ut gymnasiet, att de kommit undan skoltiden med att inte läsa en enda bok från pärm till pärm, trots att bokläsning ingår i våra obligatoriska kurser.
Att också lärarna förväntas läsa under projektdagarna kan förstärka de positiva attityderna kring läsning tror Andersson.
– Det är en sak att se mig som modersmålslärare med näsan fastklistrad i en bok, men helt en annan att se matematikläraren göra detsamma.
Författarbesök
En annan sporrande dimension i projektet är besöket av författaren Kaj Korkea-Aho. Genom en skärm i gymnastiksalen får studerande möta Korkea-Aho som från sitt köksbord berättar vilka böcker han själv läst och kan rekommendera, samt hur det kom sig att han började skriva.
På elevernas miner att döma är hans besök högt uppskattat. En anekdot som i synnerhet får gymnasisterna att dra på smilbanden är den om hur Korkea-Aho en gång då han blev bjuden på glass av två finskspråkiga främlingar började stamma såpass frenetiskt, när han skulle pressa fram ett kiitos på finska, att han till slut dreglade ner både sig själv och dem som gett honom glassen. Anekdoten blev sedermera inledningen till hans nästa roman Onda boken som publiceras i höst.
Studerande Anton Boijer, Miko Salmi och Johanna Degerth är överens om att författarbesöket var ett lyckat inslag i skolans läsprojekt.
– Det var intressant att få höra hans egna erfarenheter kring stamning, säger Boijer.
– Ja, vi fick veta mer om hur han är som person, säger Degerth.
– Och vad det är som inspirerat honom att skriva, fyller Salmi i.
Skönt att läsa i skolan
Alla tre anser det vara nyttigt att skolan satsar på läsning.
– Jag har svårt för att läsa. Jag känner ofta att jag inte förstått vad det är jag läst då jag avslutar ett avsnitt och då får jag läsa allt igen från början, säger Boijer.
Han kan inte minnas vad boken han börjat läsa på heter eller handlar om, men berättar att han valt den eftersom den sades vara lättläst.
För Degerth är det språket som vållar problem.
– Jag läser just nu en bok på finska eftersom vi har som uppgift i en kurs att läsa en klassisk roman från början av 1900-talet på finska. Jag har svårt för språket, men annars tycker jag det är jätte skönt att få koppla av under skoldagen och läsa något annat än faktabaserade böcker en stund.
När hon får läsa på svenska gör hon det gärna och utan problem. Det enda hon har att invända apropå läsning är att övrigt skolarbete tar allt för mycket tid, vilket gjort att hon inte - förutom sommartid - läser så mycket som hon egentligen skulle vilja.
Salmi har, till skillnad från Degerth, inte ens lust att plocka fram en bok när han väl har en lugn stund.
– Jag har svårt för att koncentrera mig. Dessutom tar mina handbollsträningar så mycket av min tid att jag sedan när jag kommer hem inte orkar läsa. Att få läsa i lugn och ro i skolan är därför bra.