Den ovissa framtiden är ljus för VNS
Enighet råder på alla nivåer: En koncentrering av vården till sjukhusområdet i Ekenäs stärker sjukhusets ställning och möjligheter att fortsätta utvecklas.
Den offentliga specialiserade sjukvårdens omfattning i Västnyland har minskat i många år. Den allmänna uppfattningen om en avveckling saknar förstås inte fog. Ekåsens storhetstid inom psykiatrin är förbi, Ekenäs BB lades ned trots enorma protester varpå barnavdelningen försvagades och i år försvinner helt.
Sjukvårdsområdets direktör Marianne Gripenberg-Gahmberg vill ändå inte ens ta ordet nedåtspiral i sin mun.
Hon ser inga fler nedläggningshot utan tror i stället att VNS stärks av det vårdcampus som ska bildas på sjukhusområdet i och med den omfattande stundande vårdflytten.
– Nu ser jag positivt på VNS utveckling. Vi vet inte hur det går med vårdreformen, men jag tror det är så att grundtanken att föra samman den specialiserade vården och primärvården finns kvar. De åtgärder som har vidtagits och nu vidtas här handlar om att vi gör vårt yttersta för att minska klyftan mellan primärhälsovård och specialistvård, men likväl vara en del av Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt med goda kontakter med distriktet och den högspecialiserade specialistvården.
- Medlemskommuner: Hangö, Raseborg och Ingå.
- Verksamhet: Somatisk vård vid Västra Nylands sjukhus (cirka åtta avdelningar och tolv polikliniker) och till slutet av 2016 psykiatrisk vård på Ekåsens område. Psykiatrin ska sedan flytta till sjukhusområdet.
-
Ansvar: Västra Nylands sjukvårdsområde ansvarar för områdets somatiska och psykiatriska specialistvård med jourverksamhet dygnet runt. Den prehospitala akutsjukvården sköts genom avtal av Västra Nylands Räddningsverk.
-
Ur bokslutet 2014
- Anställda vid årsskiftet: 434.
- Årsverken: 343.
- Öppenvårdsbesök: 56 556.
- Besök till hvc-jouren: 5 500 (en ökning med 4,1 procent).
- HVC-vårddygn på jour- och uppföljningsavdelning: 2 325 (en ökning med hela 27,2 procent).
Snabbare ingrepp
Att en avdelning försvinner är förstås en konkret sak som varje lekman kan begripa, men Gripenberg-Gahmberg understryker att det hela är mer komplext och att "allt är beroende av allt".
En del förändringar som över tid ter sig som avveckling av verksamhet beror dessutom på medicinsk utveckling.
– Då jag började min bana var det så att om någon fick en hjärtinfarkt blev den i sängläge i två veckors tid och fick sedan rehabilitering. Återhämtningen efter kirurgiska ingrepp tog längre tid då anestesin var sådan att man mådde pyton länge. Det fanns inte heller titthålsoperationer och dagkirurgi var ett okänt begrepp. Nu görs ingrepp snabbt och behändigt, allt går snabbare.
Polikliniker allt viktigare
Hon har tidigare i vår avdramatiserat beslutet att stänga blandavdelningen med bland annat barn- och gynekologipatienter. Enligt hennes uppfattning är det förlegat att mäta sjukhusets kapacitet och kvalitet i antal vårdplatser. De behövs förstås, men en allt större del av vårdens sköts polikliniskt och med olika former av dagsjukhusverksamhet.
– Det viktigaste för barnverksamheten är att vi också i framtiden har barnpoliklinik här och kan ha längre poliklinikbesök.
Ger inte varje stängning en dominoeffekt, så att de bitar som blir kvar försvagas för varje bit som faller bort?
– Det finns alltid en sådan risk. Det är klart ett dilemma att allting är litet och därför sårbart. Samtidigt måste man väga sakerna mot varandra. Någon ska betala även för patienter som skickas någon annanstans.
"Lokala är ledstjärnan"
Tiden då Västra Nylands sjukvårdsområde lockade stora patientgrupper utifrån är i princip förbi med undantag för sommargästernas jourbesök.
– Det lokala är kärnan, vad som behövs lokalt är ledstjärnan i vår utveckling.
Ett sjukhus som VNS ska enligt Gripenberg-Gahmberg framför allt ge service till den egna befolkningen och stödja primärvården. Det senare är absolut nödvändigt och därmed en trygghet för sjukhuset.
– Om man minskar för mycket på verksamheten kan sjukhuset inte längre stödja primärhälsovården.
En viss nisch ändå
Det blir ändå en slags balansgång mellan att erbjuda befolkningen bred service och att ha spetsfunktioner. För utan dem blir det svårare att locka läkare eller att få patienter utifrån, vilket är ekonomiskt viktigt.
En tanke som florerat inom sjukvårdsdistriktet är strikt specialisering, så att till exempel alla protesoperationer skulle koncentreras till ett sjukhus, en annan typ av operationer till ett annat.
Gripenberg-Gahmberg är ändå kritisk. Specialistläkare av olika slag behövs ändå på varje sjukhus med tanke på stödet till primärvården, men skulle bli svårare att locka.
Möjligheter hopar sig
Hon är övertygad om att den stundande vårdflytten och koncentreringen till sjukhusområdet kommer ge synergieffekter.
Psykiatrin kommer närmare, långvårdsavdelningen kallad "bädden" likaså. Att Raseborgs hälsovårdscentral flyttar till sjukhusbyggnaden ska man försöka dra nytta av på flera sätt. En möjlighet är en samjour med hälsovårdscentralen även dagtid.
En utmaning är att jourens utrymmen inte är ändamålsenliga. Gripenberg-Gahmberg är lite besviken över att planerna på en tillbyggnad, som hade kunnat ge bättre jourutrymmen, lades på is.
Sjukhusledningen hade föredragit en tågordning där man först sett till vårdens framtida dimensionering och innehåll och först där efter fattat beslut i utrymmesfrågor.
Men summa summarum tror man det blir en förbättring av vården även av de beslut som nu fattats.
På den punkten har man samma syn som kommunerna och sjukvårdsdistriktet.