Klyfta i politisk kunskap bland unga
De som väljer gymnasiet får ett försprång i politisk kompetens. Det återspeglas även i valbeteendet.
Det finns en märkbar skillnad i kunskapen om politik och samhälle mellan dem som valt att gå i gymnasiet och dem som efter grundskolan studerat vidare i yrkesskola. Gymnasieeleverna och de som tagit studenten har en bredare vetskap bland annat om de politiska aktörerna och om hur beslutssystemet fungerar.
Det säger docent Lauri Rapeli, som berättar att klyftan mellan de två elevkategorierna bekräftats i flera studier, bland annat i en omfattande undersökning i Åboland som han själv arbetade med för ett antal år sedan.
– Det här är ingen hemlighet, saken har diskuterats i många sammanhang, säger Rapeli som är specialforskare vid Aronia och som specialiserat sig på politiskt beteende.
Vägskäl
En förklaring till den här tudelningen i politisk kunskap hittas i undervisningen. I gymnasiet bakas samhällskunskapen in i studierna på ett helt annat sätt än i yrkesskolorna.
Rapeli konstaterar att alla får i stort sett samma undervisning i samhällskunskap fram till 15-årsåldern, men att det därefter uppstår en märkbar skillnad i utbildningen beroende på vilken väg den unga väljer.
– Om man vill att alla ska ha likadana förutsättningar att delta i samhället – genom att rösta eller genom något annat – så finns här en hel del att göra speciellt med tanke på dem som inte väljer gymnasiet.
Samband finns
Kunskapen i hur samhället och politiken fungerar återspeglas i valbeteendet. Rapeli berättar att valdeltagandet är högre bland dem som har en gymnasieutbildning som grund än bland dem som gått i yrkesskola.
– De som har större politisk kompetens röstar aktivare. Här finns ett klart samband.
Rapeli förklarar att de som känner till systemen och som kanske också har ett bättre grepp om partikartan har lättare att göra en koppling mellan sina egna åsikter och det politiska utbud som erbjuds – eller uttryckt på ett annat sätt: de har lättare att välja bland alla kandidater och partier, och ser också en mening i att göra det.
Deltagandet sjunker
Valdeltagande bland unga har dalat i så gott som alla västdemokratier, säger Rapeli. Eftersom det råder valhemlighet går det inte att få fram exakt statistisk på väljarnas ålder, men vissa trender framgår ändå klart genom olika undersökningar.
– Framför allt unga män har blivit passivare och passivare.
Lauri Rapeli berättar att det å andra sidan skett en viss ökning i andra former av deltagande.
Fördömer inte
Rapeli pekar inte finger mot dem som låter bli att rösta i allmänna val. Han förstår mycket väl om någon bedömer att den lättare får sin röst hörd på ett annat sätt. Soffliggare ska inte per definition beskrivas som medborgare som försummar sin plikt, anser Rapeli.
– Man ska inte tolka passivitet som okunnighet, säger han och berättar att det också finns en stark politisk tradition att vara kritisk till de styrande och inte acceptera allt de säger.
Mot en sådan bakgrund kan det vara ett medvetet politiskt val att låta bli att delta i val.
Rapeli säger att han som forskare vill förhålla sig neutral i sammanhanget, och likaväl har han även många goda argument för varför det lönar sig att rösta. Även om en enda röst inte avgör ett val kan en samlad insats gott leda till resultat, säger han.
– Jag svarar gärna på frågor som kan hjälpa väljarna att hitta rätt bland sina preferenser, säger Rapeli som ser det som mycket beklagligt att det finns personer som känner sig maktlösa och helt utanför det politiska systemet.
Utanför
Förklaringen att väljare låter bli att rösta på grund av att de har det tillräckligt bra köper han inte.
– Logiken håller inte. Valdeltagandet är nämligen lägst i de grupper som mår sämst. Låter man bli att rösta är det nog mera ett tecken på att man ligger lite bakom än att man har det bra.
Lauri Rapeli medverkar bland annat i det nationella valforskningskonsortiet, som är ett öppet samarbetsnätverk mellan universitetsforskare som sysslar med valfrågor.
Konsortiet har en väldigt konkret uppgift, eftersom det har hand om den riksdagsvalsundersökning som finansieras av Justitieministeriet. Uppgifterna som samlas in hör till de viktigaste i Finland när det gäller valdeltagande och politiska åsikter.