I Salo tror man på solkraft
Inte ens moln eller en liten extra köldknäpp kan rå på optimismen. Solkraftverket som hösten 2013 installerades på Astrum-centrets tak i Salo håller vad det lovar – producerar el för den egna fastighetens behov.
Fastigheten som i dag är känd som Astrum-centret har genom tiderna varit en föregångare. Då dåvarande Saloras huvudkontor restes år 1972, var det en av landets mest moderna affärsfastigheter. I dag fungerar huset som en samlande kraft för många olika branscher och är fortfarande en föregångare med tanke på vad som ligger uppe på taket.
Där fanns fram till början av mars Finlands största solkraftverk. Det producerar som mest 322 kilowatt med elektricitet. Årsproduktionen ligger omkring 300 megawattimmar.
Titeln landets största solkraftverk innehas i dag av Helsingfors Energi, som lät bygga ett ännu effektivare kraftverk på taket till sin elstation i Södervik. Det har en effekt på 340 kW och uppskattas producera ungefär 275 MWh per år.
– Tanken att utnyttja solkraft i den här utsträckningen bottnar egentligen i företagaren Lasse Jokinens och mitt ekologiska tankesätt i allt vi gett oss in i. Astrum-centret använder sig också av jordvärme, konstaterar fastighetschefen Jarmo Seppälä.
Gröna värderingar
Solpanelerna är inget helt nytt koncept, eftersom man redan då den tidigare radio- och tv-fabriken sanerades lade upp paneler på väggarna.
– I och med det experimentet märkte vi att solkraft faktiskt kan vara ett tänkbart alternativ för oss, vilket fick oss att räkna litet. Om vi kunde uppnå en verkningsgrad på 15–20 procent, kunde det visa sig ekonomiskt lönsamt att satsa, säger Seppälä.
Uträkningarna visade sig hålla streck i Salo. Det beror delvis på att solpanelfältet är så pass stort som det är. I själva verket kunde det faktiskt vara dubbelt så stort med tanke på den egna förbrukningen, men åtminstone i år har man inga planer på att utvidga fältet. Företagets andra fastigheter kommer däremot att förses med solkraft.
– Nu lever systemet i praktiken sitt eget liv och sköter sig självt. Man behöver knappt ens putsa snö från panelerna om vintern. Men det skall medges att man fått lära sig ett och annat under projektets gång, många fördomar man haft har visat sig vara felaktiga, intygar Seppälä.
I jämförelse med vindkraft är solpanelerna i praktiken osynliga och stör inte grannskapet.
Inte bara PR
Som cyniskt lagd kunde man påstå att solkraftverksinvesteringen i samband med centret handlar om en ren PR-kupp, men enligt Seppälä ligger det också kalla fakta bakom. Det skall vara ekonomiskt lönsamt.
– Imagefrågan är naturligtvis med på ett hörn, men vi gick in för satsningen helt och hållet på affärsmässiga grunder. Enligt kalkylerna betalar solpanelerna tillbaka sig på ungefär 12 år och har en livslängd på åtminstone 30 år. Den ekonomiska nyttan för oss är betydande, påminner Seppälä.
Centrets hyresgäster har uppskattat de gröna värderingarna som solpanelerna representerar.
– Då vi har en del startup-företag bland våra hyresgäster, har de faktiskt utnyttjat det här i sin marknadsföring, säger Seppälä.
Närproducerat
Det är ett annat lokalt företag, Salobaserade Areva Solar, som byggt solpanelfältet. De hör till den lilla skaran företag i Finland som specialiserat sig på enbart solenergi.
– Det lokala spelar också in i helheten. Det känns bra att kunna använda sig av inhemskt och i det här fallet lokalt kunnande. Dessutom är det enklare att sköta service och tekniska problem då man kan åka över och tala igenom saker och ting, säger Seppälä.
Trots upprepade frågor hittar Seppälä egentligen ingenting negativt att säga om investeringen. Löftena har infriats och tekniken fungerar som den skall.
– Produktionstopparna infaller under den soliga tiden på året, men systemet producerar el året om. Under sommarmånaderna går en stor del av elektriciteten åt till att kyla ner fastigheten och det blir inte mycket över. Under fjolåret producerade vi mer än vi förbrukade under två dagar, mors dag och midsommardagen, berättar Seppälä.
De 35 000 kvadratmeter man förfogar över slukar i praktiken ändå så mycket el att det sällan sker någon överproduktion. Men om något blir över, matas det in i det allmänna elnätet.
– I praktiken stiger den egna användningen hela tiden, så någon risk för överproduktion finns inte, säger Seppälä.
Installationen på Astrum-centrets tak var ingen enkel match. Det platta taket bestod av flera olika byggnadsmaterial och hade utmanande hörn. Därför utvecklade företaget en helt egen takställning som fungerade tillräckligt mångsidigt.
– Ingen sålde enbart ställningar, så vi fick köra igång med egen produktutveckling. Plastbaserade ställningar håller länge och de är lättare, vilket är en fördel i finska förhållanden med tanke på snöbelastningen, säger installatören Areva Solar Oy:s vd Esa Areva.
Det är en lokal underleverantör som förser Areva Solar med ställningarna.
Sevärdhet
Riktigt stora solkraftverk är trots en småskalig boom den senaste tiden rätt sällsynta. Det finns för tillfället fem kraftverk med en maxeffekt på över 100 kilowatt.
Kraftverket i Salo har blivit något av en turistattraktion inom kretsarna. Studerande och ingenjörer från när och fjärran har vallfärdat till Salo för att bekanta sig med projektet. Många har också diskuterat användarerfarenheter.
– Det är en och annan busslast som åkt hit för att bekanta sig med projektet, främst studerande och proffs inom elbranschen. Då har vår samarbetspartner Esa Areva presenterat den tekniska biten, säger Seppälä.
Han förnekar inte att projektet genererat en hel del positiv publicitet, särskilt medan kraftverket ännu var det största i sitt slag i Finland.