Mindre minus i Sjundeå
Sjundeå kommun har ett underskott på sammanlagt 0,9 miljoner euro efter att bokslutet för år 2014 visar att kommunen gick nästan 0,3 miljoner euro på minus.
Sjundeå kommuns resultat för år 2014 blev ändå bättre än den ursprungligt budgeterade. Så sent som i augusti såg bokslutet ut att landa på närmare minus 800 000 tusen, men tack vare besparingar, blev resultatet i stället drygt 290 000 euro.
– Jag är överraskad att resultatet blev så bra. Jag var orolig för att vi skulle gå mycket mer på back än så, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.
Att inte ta in vikarier och inte göra andra uppköp än de allra nödvändigaste till kommunen är beslut som ledde till att bokslutsresultatet blev bättre än väntat.
– Att inte bli tvungen att permittera folk känns bra.
Kommunen har ett ekonomiskt balanseringsprogram med vilket man eftersträvar att kunna täcka det kumulativa underskottet, som nu ligger på 0,9 miljoner euro, fram till slutet av år 2017.
En plan som Isotupa fortsättningsvis ser som genomförbar.
Mindre statsandelar
En utmaning för Sjundeå var under 2014 de minskade statsandelarna. Beloppet landade i år på 4,65 miljoner euro, vilket är 10,2 procent mindre än 2013. Skatteinkomsterna ökade å andra sidan, som en följd av förhöjd skattesats i Sjundeå från 21 procent ännu år 2013 till 21,5 procent år 2014. Skatteinkomsterna uppgick till 28,59 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 3,85 procent.
Ingen inflyttning
Att inflyttningen till Sjundeå inte stiger i önskvärd takt har konsekvenser för Sjundeå vad gäller just skatteinkomster. Sjundeå kommuns invånarantal var nästan oförändrat under året 2014 och låg i slutet av året på 6 205 personer. Dessutom stiger de arbetslösas antal stadigt, under förra året med två procent. Nu ligger Sjundeås arbetslöshetsgrad på 7,6 procent, vilket ändå är under Finlands medeltal.
Mer lån per capita
Under år 2014 växte Sjundeås lånestock med sammanlagt 2,03 miljoner euro. Den största investeringen var överföringsavloppet mellan Störsvik, Masudden och Strömsby.
Nu ligger lånet per invånare i Sjundeå på 3 596 euro, vilket är 316 euro mera än året innan. De långfristiga lånen utgör 74 procent av kommunens lån. Deras andel har ökat stadigt under några år. År 2013 var bara drygt hälften av lånen långfristiga.
– Det är en oroväckande trend som vi måste se över. Bara för tre år sedan hade vi en bra nivå, men nu är den för hög. En orsak är den planerade kommunsammanslagningen som fick Sjundeå att göra stora investeringar i Sjundeå svenska skola, Tyyskylän daghem och en cykelled till Störsvik. Ingen av investeringarna var onödig, men frågan är om det var det bästa tidpunkten. Nu måste vi jobba för att betala tillbaka, säger Isotupa.