Mild vinter gav stryk åt landsvägarna
Lands- och stamvägarna i regionen är sönderslitna efter en sällsynt blöt vinter. Tillräckligt med grus och ny asfalt kunde förhindra långtgående konsekvenser.
En blöt vinter är långt värre för vägarna än en snöig dito.
– Snö skyddar vägarna från att spricka. På vägar som konstant är våta orsakar däremot dubbdäckens friktion mycket fort slitningar, säger arbetsplatschef Tom Eliasson på Destia som ansvarar för underhållet av bland annat stamvägarna 51 och 52, samt riksväg 25 i västra Nyland.
Av dem är riksväg 25 som går mellan Hangö och Mäntsälä i sämst skick uppger Eliasson. Där har vägen på sina ställen spruckit upp genom flera lager asfalt och bildat stora hål i vägytan. De sträckor som utsätts för mest trafik är på förkommen anledningen också de mest utsatta.
Hit hör avsnittet mellan Svartå och Lojo, samt mellan Dragsvik och korsningen till stamväg 52 som går från Ekenäs till Jockis.
– Vi får en hel del värdefull respons från chaufförerna som rör sig på vägarna och lappar groparna allt efter som vi får besked om problemen. Vi försöker också själva granska vägarnas skick.
Hinner inte åtgärda allt
Eliasson medger att Destia inte hunnit fylla alla gropar i vägarna med ny asfalt, vilket kan få långtgående följder.
– Då fukt tränger djupt in i vägkroppen kan det i framtiden orsaka stor skada, vilket blir dyrare än om vi från första början hade sett till att hålla ytlagret i gott skick. Jag brukar jämföra vägarnas skick med hur man ska ta hand om sitt hus. Om man har taket i skick så läcker det åtminstone inte in, samma sak gäller vägarnas ytskikt.
Problemet är enligt Eliasson att Närings- trafik- och miljöcentralen, som äger vägarna, inte haft tillräckligt med pengar att göra ny beläggning i den utsträckning det skulle behövas. Det beror i sin tur på att staten inte beviljat dem tillräckligt stora anslag.
– Det är synd. För vår vägskuld växer hela tiden, vilket betyder att vägarna sakta blir i allt sämre skick.
Snart är det vår
Tillräckligt med pengar för att lappa de störta sprickorna i vägarna har det i alla fall funnits konstaterar Eliasson. Resurserna har i år gått åt till det, i stället för till snöröjning som under de snötunga åren.
Ännu ligger ändå tjälen i jorden och kan föra med sig mycket arbete för Destia då den börjar ger med sig.
– Många år har tjälen snabbt gått ur jorden, men i år är våren tidig så tjälskadorna varar därför längre. Å andra sidan är den inte så djupt i marken i år, så risken för stora tjälskott är knappast stor.
Snart träder sommarhastigheterna i kraft igen och då utgör gropar i vägarna en ännu större säkerhetsfråga. På ställen där det finns rikligt av dem kan det bli aktuellt att lägga upp nya skyltar som varnar bilister för beläggningsskador.
– På vägen mellan Sjundeå och Virkby kan jag tänka mig att det blir aktuellt att få upp sådana skyltar, men det sker såklart i samråd med NTM-centralen. Hellre skulle jag såklart se att vägarna fick ny beläggning.
Hur ser landsvägarna ut?
Liksom de asfalterade, större vägarna har också de mindre grusvägarna fått känna av vätan. Djupare och fler gropar i grusvägarna i år har fått Sjundeåbon, och tillika tekniska nämndens ordförande, Rabbe Dahlqvist att reagera.
– Vägarna är i uselt skick i år. Det blev framför allt påtagligt då jag körde längs Karskogvägen i traktorn, som inte har någon fjädring. Jag hoppade till varje gång hjulen gick ner i en av de otaliga groparna, först när jag kom ut på den jämna åkern kunde jag dra en suck av lättnad. Så här får det inte vara.
Dahlqvist är, på samma sätt som Eliasson, medveten om bristen på ekonomiska resurser för att kunna förbättra vägarnas tillstånd till grunden, men det han önskar sig är tillräckliga åtgärder för de mest akuta problemen.
– Det räcker inte att bara fylla groparna. Ett lager på tio till femton centimeter grus på de mest undermåliga platserna skulle behövas för att råda bot på problemet. Nu är sanden som läggs i groparna borta på bara några veckor.
Gropar fylls flera gånger i veckan
Turkka Mäkilä, arbetsfältschefen på företaget YIT som ansvarar för underhållet på en stor del av landsvägarna i Sjundeå sedan oktober i höstas, håller med om att vägarna kunde vara i bättre skick.
– Samtidigt måste man minnas att vi just nu genomlever den värsta tiden på året, då det är som blötast. Snart torkar vägarna upp och då blir situationen bättre i och med att allt grus som YIT kör ut inte lika lätt försvinner från groparna som den gör nu då det hela tiden regnar.
Varje vecka kör YIT ut omkring 10o ton grus till landsvägarna enbart i Sjundeå. Enligt Mäkilä räcker det bra till för att lappa de största groparna. Han får medhåll av kollegan, arbetsledare Henrik Genberg.
– Vi kan inte lägga ett gruslager på femton centimeter på groparna, då blir vägarna ojämna att köra på, vilket inte heller är bra, säger han.
Alternativet är att köra ut grus flera gånger i veckan, vilket YIT nu gör.
För att göra en grundligare reparation av landsvägarna behövs betydligt större summor pengar än vad som går åt till att bara fylla groparna konstaterar Mäkilä.
– Mera pengar skulle vara välkommet, men det är upp till NTM-centralen vilka vägar som beviljas pengar.
Dahlqvist retar sig på att landsvägarna sällan prioriteras. Att det nästan alltid är trafikmängden som styr är inte hållbart för en liten kommun som Sjundeå.
– Det leder till att folk väljer att bosätta sig på annan ort, speciellt om de kommer för att titta på tomter den här tiden på året och ser i vilket skick vägarna är. Ingen vill att bilarna ska gå sönder på vägen till och från jobbet, bara för att vägarna är gropiga.
Bara de stora får fyrk
NTM-centralen har inga goda nyheter att komma med vad de små landsvägarna i västra Nyland beträffar. Tuomo Ratia, ansvarig för vägarnas underhåll, är medveten om att behovet av en grundlig förbättring inte bara gäller de stora stamvägarna.
– Det leder i förlängningen till att folk väljer att bosätta sig intill de fungerande större riks- och stamvägarna. Det är de vägarna vi har order om att prioritera, då pengarna tryter. Det är beklagligt att vårt vägnätverk bara blir i sämre och sämre skick.
Ratia anser att pengar borde vaskas fram på ett eller annat sätt för vägarnas underhåll. Att låta dem förfalla helt så att vägarna måste göras om till grunden, kostar mycket mer än att nu låta vägarna få nya ytor.
– Det är bara en tidsfråga innan vi når det läget. För tillfället lappar YIT och Destia vägarna så bra det bara går, men i långa loppet är det inte tillräckligt.
Redan nu har bolagen som underhåller vägarna små resurser att hjälpa upp läget. Ratia menar att sänkning av hastigheter och restriktioner för hur tunga fordon som får köra på vägarna kan bli en följd av att vägarnas skick försämras.
– Att skatter för fordon, bränsle och diesel ger statskassan mer än vad den ger tillbaka till upprätthållande av ett fungerande vägnätverk harmar mig.