Fyllig skrift om region i rörelse
I den färska västnyländska årsboken behandlas både innovationer och historia.
Människan består normalt av cirka 60 miljoner celler. Ur medicinsk och bioteknologisk synvinkel är speciellt de celler som bygger upp vårt immunsystem intressanta.
Dels producerar de en mängd olika molekyler som reglerar bland annat vårt immunförsvar, dels kan de själva bli påverkade av ämnen i naturen med såväl positiva som negativa effekter på immunsystemet som följd.
Bland annat det här får läsaren veta i artikeln "Cellbiologiska innovationer – till vilken nytta?" som forskaren Christer Lindqvist bidragit med i den färska utgåvan av Västnyländsk årsbok, som utkom i veckan.
Temat för numret är innovationer och det har skribenterna fått fria händer att utveckla under sin egen rubrik. Ekenäsbon Christer Lindqvist lyckas på ett föredömligt sätt popularisera den vetenskap som han själv gjort karriär inom, nämligen immunologi och bioteknik.
På ett lättfattligt sätt skriver Lindqvist bland annat om hur antikroppar, cancerceller och naturliga mördarceller fungerar – och förklarar varför cellforskningen behövs.
Data i vardagen
En annan forskare med rötter i regionen, Robin Wikström som är född i Bromarv och som numera jobbar vid Åbo Akademi, skriver om användningen av oprecisa data i vårt samhälle och i vår vardag. Ämnet tangerar Wikströms doktorsavhandling som lades fram 2014 och beskrivs här på ett mycket tillgängligt sätt.
Årsbokens redaktörer Sophie Kawecki och Tove Virta har överlag hittat goda skribenter för den aktuella utgåvan.
Skriftställaren och historikern Henrik Ekberg bidrar med en artikel om familjen Ruin. Texten utgår från Härligö i Ingå, som släkten höll fast vid som sommarställe även efter flytten till Sverige. Kulturpersonligheten Hans Ruin (1891–1980) pendlade mellan Sverige och Finland och var verksam inom flera olika fack.
Dansskolan Hurja Piruetti som vuxit till ett västnyländskt fenomen har nu 20 år på nacken. Dess grundare och primus motor Katja Köngäs skriver om verksamheten och om den anda som håller i gång hela skolan.
Föregångare
Kammarherren Hjalmar Linder (1862-1921) hör till de driftigare personerna i den västnyländska historien. Kerstin Ilander, mångårig guide på Svart slott, berättar om den här intressanta mannen som hann driva både gårdar och industrier. Linder var i flera avseende en föregångare när det gäller att introducera bättre förhållanden för de anställda.
Direktören för Tvärminne zoologiska station, Marko Reinikainen, skriver om siktdjupsmätningar. Därmed är han inne på sitt eget område, den marinbiologiska forskningen. Som krok för sin artikel har Reinikainen använt den så kallade secchi-skivan, ett mätinstrument som utvecklades på 1800-talet för att mäta siktdjupet och som döpts efter Angelo Secchi (1818–1878).
Diger översikt
Årsbokens traditionella krönika över det gångna året portioneras ut i lämpliga avsnitt mellan de övriga artiklarna. Översikten med bilder omspänner den här gången över 55 sidor och är sammanfattad av Tove Virta.
Krönikan visar återigen att den här regionen inte är ett stillastående bakvatten. Eller för att citera Virta: "Något håller på att hända, det bubblar och sjuder i den västnyländska grytan, ett samhälle i förändring."
Årsboken 2015 är den 38:e i ordningen och har tryckts i 500 exemplar. Skriften lämnade tryckeriet för några dagar sedan och finns nu i handeln. Priset är 15 euro.