Över 170 rum att bekanta sig med
Merituulen koulu har flyttat hem igen, efter nästan två år i exil. På veckans agenda står orientering i de delvis nya och delvis sanerade rummen.
Ett myller av ivrigt omkringspringande barn fyller korridorerna i Merituulen koulu på tisdag förmiddag. Orientering står på alla 217 elevers schema.
– Tanken är att barnen ska bekanta sig med skolans samtliga 170 rum. Det får inte finnas några skrämmande kyffen i skolan som barnen är rädda att gå förbi, därför utforskar vi skolan grundligt i dag, säger skolans rektor Satu Suonpää.
På måndagen var den egna klassen föremål för elevernas granskning. Resten av veckan står utrymningsövningar, rastregler samt en joggingdag på agendan.
– Vi har långa korridorer som lockar till spring. Därför ska vi under en skoldag tillåta det på ett lekfullt sätt, för att sedan från och med nästa måndag kunna återgå till vanlig ordning - utan spring i korridorerna.
Ett bättre hus
Mycket har hänt i skolan sedan Merituulen koulu flyttade till Västankvarns skola för nästan två år sedan. Förutom en sanerad källarvåning, bättre dränering på skolgården och förnyad luftkonditionering har skolan också fått en helt ny tillbyggnad med fem nya klassrum och ett tillhörande allaktivitetsrum där musikpedagogik och kreativ lek är möjlig. Med tanke på att skolan den sista tiden inte alls kunde utnyttja källarvåningens stora slöjdsal och klassrummen där är skolan betydligt rymligare nu.
– Det betyder att vi nu kan förverkliga läroplanen bättre. Genom att dela upp klasserna i mindre grupper blir inlärningsmiljön lugnare. Jag känner mig stolt över att vara rektor för den här skolan i dag, säger Suonpää.
Hon berättar att skolans it-teknik uppdaterats i samband med saneringen och att lärarna genom att komma med önskemål för hur årskurserna skulle vara placerade i skolan fått en bättre möjlighet att arbeta i team.
– Vi försöker optimera möjligheten att utnyttja varandras kunnande och arbeta mer tillsammans, över årskursgränserna, där det är möjligt.
Att placera alla de yngsta förskolebarnen samt årskurs ett och två i den nyare delen var ett sådant strategiskt val. Nu kan förskolebarnen stanna kvar i sina klassrum, eller leka i den intilliggande allaktivitetssalen, efter att själva förskoleundervisningen tagit slut för dagen.
– Det roligaste med den här skolan är att det finns så mycket leksaker här, säger andraklassaren Amy McCormick om salens leksaksspis, stora gummipussel, vilosäckar och klossar.
Gillar sin nya skola
McCormick är också fascinerad av den mångsidiga skolgården.
– Bäst är spindelgungan som många kan ligga i på en gång och de stora gymnastikställningarna som man kan hänga i, säger hon.
Hennes klasskompis David Maisvee har en egen favorit.
– Jag tycker om balansringen som man ska hållas och stå på medan den snurrar runt, säger han.
Att skolgården faller barnen i smaken beror enligt Satu Suonpää på att eleverna själva fått påverka utformningen. Med hjälp av teckningar fick eleverna ge arkitekterna önskemål för vad gården skulle innehålla och många av önskemålen har beaktats.
– På en teckning fanns en fotbollsarena och nu har vi en inhägnad bollplan med konstgräs, där bland annat basket och bandy kan spelas. Förr var gården platt, nu finns alla leksaker på en upphöjd platå vilket gör den mycket mer lockande och intressant.
Flytten gav tålamod
Det är uppenbart att Satu Suonpää är lättad över att äntligen ha tömt de 600 flyttlådor som skolan bar med sig från Västankvarn. Att flytta en hel skola mitt under läsåret är allt annat än lätt uppger hon.
– Det påverkar både lärarna och eleverna. Som lärare måste man prioritera bort något i läroplanen eftersom flytten upptar mycket tid, men kanske har barnen lärt sig något annat i stället. En tredjeklassare konstaterade att eleverna i vår skola är bättre än andra på att smäkta in i nya sammanhang och acceptera förändringar. Jag tycker det var fint sagt.
När Suonpää ser tillbaka på hur processen att renovera skolan har gått till är hon i det stora hela mest tacksam.
– Jag har talat med kollegor i andra delar av Finland som står inför liknande problem som de vi hade i Merituulen koulu och de har fått vänta i flera år på att renoveringsprocessen ska komma i gång. Visst kostade renoveringen av vår skola kommunen mycket, men det gick undan och nu har de finskspråkiga barnen en funktionsduglig skola nära centrum som även andra kommuninvånare kan ha nytta av, säger Suonpää.
Hon nämner att Medborgarinstitutet redan hört sig för om möjligheterna att ordna kursverksamhet i skolan. Gymnastiksalen, liksom den nya slöjdsalen, tror Suonpää att kunde användas i större utsträckning i framtiden, även utanför skoltid.
Slöjdsalen har nu har modern teknik, som bland annat gör dammsugning av träspån enklare för barnen. Hittills har de med sopkvast fått rengöra golven efter lektionen, vilket ändå lämnat mycket att önska med tanke på dammängden i klassrummet.
– Att vi nu har en ren skola, med bra inomhusluft är det viktigaste av allt. Nu ska vi se till att hålla den i fint skick, så vi kan trivas här länge till.