Varför inte återanvända plasten?
I hushållen i västra Nyland åker plast, både hård och mjuk, ner i det vanliga avfallskärlet. Att sortera plasten är onödigt, allt bränns i samma kraftverk i Vanda.
– På samma sätt som vi talar om stenåldern och järnåldern kan vi tala om vår samtid som plaståldern. Vi lever hela tiden över våra resurser, vilket delvis är plastens fel. Och plasten måste ses som problematisk därför att dess livslängd närmast ter sig evig, säger Krister Welander.
Welander är en miljövän som intresserat sig för plastens kretslopp. Som en del av forskningsgruppen Marlin (Marine Baltic litter) har han på nära håll sett hur mycket plast som kommer ut i vattendragen och därmed smutsar ner våra stränder, samt blir en ofrivillig, giftig del av vattendjurens föda. Han ställer sig därför kritisk till trenden som visar att mängden plast vi konsumerar hela tiden ökar.
Ingen sortering ...
Att största delen av hans eget hushållsplast sedan början av 2014 åker till avfallskraftverket i Vanda ser han som ett inte helt oproblematiskt sätt att göra sig av med materialet. I kraftverket bränns plast och förvandlas till energi i form av elektricitet och fjärrvärme.
– Jag var emot att kraftverket skulle byggas. Jag visste att om man börjar bränna allt hushållsplast så ser ingen längre några skäl till att sortera hushållsplasten. I stället kan man luta sig tillbaka och säga att problemet med plasten är löst. Jag ser det ändå snarare som att vi nu förbundit oss till att leverera, och därmed producera, en stor mängd avfall per år, vilket inte alls motiverar en minskning av plastkonsumtionen. Tvärtom.
... ingen återanvändning
Då hushållsplast inte sorteras finns det inte heller möjlighet att återanvända plasten, i bemärkelsen att skapa nya plastprodukter av varan. Enligt avfallstrappan, som grundar sig på EU-direktivet om hur avfallsmängderna ska avta, ska individen i första hand minska på sin konsumtion, i andra hand försöka återanvända material och först i tredje hand återvinna. I nuläget ges invånarna ingen möjlighet att sortera sin plast och därmed är steg två, att återanvända plasten obefintligt. I stället hoppar man direkt till återvinning, genom förbränning.
– Det var den enklaste lösningen. Jag vet att sorteringen är problematisk i och med att det finns så många olika sorters plast, vilket å sin sida ställer höga krav på konsumenten, men jag tror att det hade funnits sätt att öka på mängden plast som kan återanvändas. Tomflaskor är ett bra exempel. Jag tror att människor kunde vara villiga att återanvända även annat, bara industrin skulle ha viljan att utveckla de möjligheterna. Dessutom borde märkningen av plast ha gjorts tydligare, för att det skulle vara enkelt för konsumenten att sortera.
Welander ser att bränningsanläggningen tagit udden av företagens vilja att utveckla mer miljövänliga, och rentav återanvändbara alternativ.
– Om allt plast kan brännas, finns det ingen orsak för industrin att lägga resurser på att försöka minska på plastkonsumtionen. Dessutom handlar företagens verksamhet alltid om lönsamhet och plast är som känt ett billigt material.
Nyheten om att äggkartonger i framtiden kunde vara gjorda av färggrant plast är ett exempel på en negativ utveckling som får Welander att se rött.
– Jag har ingen förståelse för att man ändrar på ett miljövänligt, fungerande koncept, mot ett sämre, plastigt dito.
Bränna är det bästa alternativet
På Västra Nylands avfallsnämnd, som gör upp de lokala avfallshanteringsbestämmelserna, anser avfallshanteringsassistent Linda Wendén att det inte finns något bättre sätt att behandla plast på än att bränna det. Därför tycker hon att avfallskraftverket i Vanda är en bra slutdestination för soporna i västra Nyland.
– Om plast ska sorteras måste det finnas ett ändamål för det, men just nu finns inga möjligheter att återanvända plast i vår region.
Wendén tar fasta på Welanders argument om att det är problematiskt för konsumenten att sortera plasten på rätt sätt. Dessutom menar hon att det varken är kostnadseffektivt eller energibesparande att samla upp plasten från de enskilda hushållen, tvätta, smälta ner den och göra nya produkter.
– Vi måste också minnas att mängderna plast som hushållen skulle sortera skulle bli enorma. Jag tror inte att det finns en marknad inom industrin att återanvända så mycket plast.
Hon poängterar också att avfallsnämndens mål i flera år varit att förvandla plasten till energi. Enligt henne är det också en form av återanvändning.
– Jag har under mina tio år i branschen aldrig tänkt på det som ett slopande av steg två i avfallstrappan. Jag har snarare tänkt att det är omöjligt att återanvända plasten så att nya produkter skulle skapas av den gamla plasten.
Hon tar också skarpt avstånd från att avfallsverket i Vanda skulle vara orsaken till att möjligheterna med att sortera plast i västra Nyland inte finns.
– Det beror på helt andra saker, som att till exempel hushållsplast är smutsigt och det som jag redan nämnde, att det är svårt att sortera.
Vad det beror på att konsumtionen av plast ökar gissar Wendén, liksom Welander, att har med ekonomi att skaffa. En minskning vågar hon inte tro på i framtiden, en utveckling som inte kan kopplas ihop med det nya avfallsverket.
– Det att avfallsföretagen i huvudstadsregionen lovar leverera en viss mängd sopor till Vanda kan inte anses öka mängden plast vi konsumerar.
Vanda räknar med mera sopor
Hon får medhåll av Rosk'n rolls VD Jukka Paavilainen. Han beklagar utvecklingen att mängden plast hela tiden ökar, något som han ändå konstaterar vara ett faktum, svårt att påverka.
– Att mängden skräp ökar är ingen önskvärd riktning, men det enda instrumentet för avfallsminimering vi har på Rosk'n roll är rådgivning. Sedan kan vi inte påverka vad producenterna väljer att skapa för produkter, eller vad de göra reklam för. Det är ojust att beskylla Vanda energi för ökningen av plast på plastmarknaden. Vilket annat alternativ skulle vara bättre än att bränna soporna?
När det kommer till idén om plastsortering är Paavilainen kritisk till om plast som material över huvud taget lämpar sig för återanvändning.
– Vi måste minnas att ordet plast bara är ett paraplyord för hundratals olika material. Det sortera och tvätta den är allt annat än ekologisk. Därför ser jag ingen idé med att försöka återanvända den. Återvinning är då mer ändamålsenligt.