“Trovärdigheten är borta”
Ingås kommundirektör Jarl Boström är frustrerad. Han finner det beklagligt att man inte tidigare kunnat tackla den problematik som grundlagsutskottet för fram.
– Så mycket krut och tid det har lagts ned på det här, ack o ve. De enda som tjänat på det är konsulterna, säger Boström.
Han är inne på samma linje som omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) och säger att det viktigaste vore att komma till skott. Eventuella fel kan korrigeras i ett senare skede.
– Man kan fatta bra beslut och dåliga beslut och är man klok så ändrar man de dåliga i efterhand. Situationen nu är att man inte ens kan fatta beslut, säger Boström.
Med tanke på att alla partier enades i frågan i mars i fjol kan han inte förstå att reformen hasat sig fram så lamt.
– Varför måste det gå så här långt för att inse att förslaget strider mot grundlagen?
Utvecklingen har hämmats
Enligt Boström har social- och hälsovårdens utveckling blivit lidande av en reform som bara skjuts upp.
– I fyra år har man sagt att man inte vill göra någonting eftersom social- och hälsovårdsreformen kan komma ändra på allt. Andra har cementerat sin verksamhet för att få bevara den efter reformen.
Hur borde social- och hälsovården finansieras för att kommunerna inte skulle råka ut för en kombination av oskäliga kostnader och ingen makt?
– Man måste tänka på ett nytt sätt. Social- och hälsovården måste styras så att det inte blir bypolitik. Åttio procent av servicen är subjektiva rättigheter, det finns inte mycket utrymme för demokrati.
Vad tror du om en eventuell landstingsmodell enligt svensk modell – så att samkommunerna skulle ha beskattningsrätt?
– Jag hör till dem som tycker det är ett alternativ som tål granskas närmare. En mellanstegsförvaltning kan behövas. Ännu för fem år sedan talade man om starka primärkommuner, men de borde bli otroligt stora för att ge tillräckligt stort befolkningsunderlag.
– Beskattningsrätten är en stor sak. Jag tror att social- och hälsovårdsreformen hade utvecklats till en landstingsmodell inom fem till tio år.