En by av baracker blev dyr historia
Att daghem förfaller till den grad att en akut flytt till extremt dyra baracker är den enda lösningen får inte upprepa sig. Det anser direktören för samhällstekniska väsendet.
Den tillfälliga barackbyn som inhyser Finnsbacka daghem blev dubbelt så dyr som planerat. Långt över en miljon euro går åt till att inhysa barnen i tillfälliga daghemsutrymmen – ett pris som kunde ha blivit betydligt lägre om kommunen bara skulle ha tagit hand om sina fastigheter bättre, anser direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen. Han vill ta lärdom av historien med Finnsbacka.
– Vi har aldrig stått inför en liknande krissituation förr, att snabbt vara tvungen att hitta en ny lokal för dagisbarn. Alternativen var väldigt få och därför blev det som det blev. Vi har hållit en debriefing om vad som egentligen gick snett i processen med Finnsbacka daghem och det finns vissa punkter som vi med facit på hand hade kunnat göra annorlunda. Nu hoppas jag att vi ska lära oss något av det här och att vi aldrig ska behöva stå inför en liknande situation igen.
För låg budgetering
Att prislappen på den tillfälliga lösningen blev högre än väntat handlar enligt Tirkkonen främst om att man från första början hade svårt att gestalta vidden av det byggprojekt som en ny barackby skulle innebära. Hundratusen euro uppskattades till en början räcka för installation av elektricitet, vatten- och avloppsrör, samt byggande av en mångsidig daghemsgård. Priset landade på drygt femhundratusen.
– Vi hade knapphändig information om vad det skulle kosta att bygga upp en dagisgård så snabbt, därför var utgångspriset för lågt. Ändå måste jag säga att jag är imponerad av de hjältedåd som utfördes på grusplanen under byggnadsarbetet. Det är något av ett under att vi på bara några månader lyckades få upp ett nytt, fungerande daghem.
Byggarbetena påbörjades i början av oktober och i början av december stod husen inflyttningsklara. Medan barackerna lades på plats var de drygt hundra daghemsbarnen inhysta i andra lokaler, bland annat skolor och radhus, på olika håll i Kyrkslätt.
Baracker är baracker
Företaget Ramirent som hyr ut barackerna var det enda företaget som på kort varsel kunde erbjuda tillfälliga lokaler för 120 barn. För leveransen och hyran för två år betalar kommunen drygt en halv miljon.
Tirkkonen har själv bekantat sig med barackerna och brukar skämta om att han tagit de fulaste barackerna han kunde hitta på marknaden, så att de inte skulle bli långlivade i kommunen.
– Det är lätt hänt att nya användningsmöjligheter hittas för dylika baracker i framtiden. Men då Finnsbacka daghem flyttar ut ska de här återlämnas, de kostar oss så mycket. Att barackerna är fula är ingen kritik mot leverantören, tvärtom. De fungerar bra med tanke på att det faktiskt är fråga om baracker, men det går ändå inte att jämföra med ett riktigt daghem, byggt för det ändamålet.
För sena åtgärder
Senast då renoveringen av skolorna i Masaby och Sjökulla påbörjas, uppstår ett nytt behov av tillfälliga lokaler. Även Kantvik daghem väntar på att byggas om, men för dagisbarnen finns det redan planer på att inhysa dem i Sepänkangas daghem medan renoveringen pågår.
– Meningen är att få i gång ett roterande system, så att kommunens egna byggnader alltid utnyttjas, i stället för dyra baracklösningar. Det är extremt tråkigt att vi den här gången blev drivna till en punkt där ingen annan lösning fanns än baracker.
Enligt Tirkkonen är det ett stort problem att Kyrkslätt har så många hus i så dåligt skick. Under en period på två år ska kommunen granska och renovera sina fastigheter, vilket enligt Tirkkonen är bra. Men åtgärderna görs på tok för sent, vilket fallet med Finnsbacka visar.
– Det har funnits en plan på att renovera huset länge, men inga pengar har getts för ändamålet och nu går det inte längre att rädda. För att försäkra oss om att vi inte river huset i onödan gjorde vi under hösten ännu en till undersökning av fastigheten. Den visade att renoveringsprocenten låg mellan 75 och 100 på de allra flesta delar av huset.
Rask tidtabell
Beslutet att riva Finnsbacka blev därmed oåterkalleligt. En entreprenör är redan utsedd för jobbet, som väntas vara fullbordat redan under våren.
Samtidigt söker man ett team som ska göra upp ritningar för det nya typdaghemmet i Finnsbacka. I gruppen ska förutom arkitekter också ingå folk med pedagogisk bakgrund för att bygget ska bli så ändamålsenligt som möjligt.
I hyresavtalet för barackerna står att barnen får stanna i högst tre år. Därefter ska de få flytta till splitternya lokaler. Tirkkonen lovar att tidtabellen håller.
– Förra året gick åt till att planera och fundera, i år verkställer vi de politiska besluten om nybyggen och renoveringar i rask takt.