Sälar och språk i kritik mot stor havspark
Forststyrelsen vill gärna utvidga Ekenäs skärgårds nationalpark, men ortsbor befarar att det leder till försämringar.
- Ekenäs skärgårds nationalpark grundades år 1989 genom en egen lag.
- Nationalparken är en av de minsta i landet och omfattar 829 hektar mark och 4 659 hektar vatten.
- Den sköts av Forststyrelsen liksom alla andra nationalparker.
- Forststyrelsens utredning omfattar Östra Finska vikens, Ekenäs skärgårds och Skärgårdshavets nationalparker samt Porkala udd.
- I Ekenäs skärgård föreslås nationalparken växa med 124 hektar mark och 6 413 hektar vatten. Genom det skulle parkens areal bli dubbelt så stor som i dag.
Ekenäs skärgårds nationalpark ingår som en viktig del i den rapport över möjligheterna att bygga ut nationalparkerna i Finska viken och Skärgårdshavet som miljöminister Sanni Grahn-Laasonen tog emot för några veckor sedan.
Förverkligas planerna såsom de ser ut i utredningen mer än fördubblas nationalparkens totala areal – från dagens 5 488 hektar till sammanlagt 12 125 hektar.
– Vi tycker att både naturen och kulturen i Ekenäs skärgård är värda en större och representativ nationalpark. Det här är en bra och positiv sak, säger Jouko Högmander som är specialplanerare inom Forststyrelsen.
Alla de mark- och vattenområden som ingår i den föreslagna utvidgningen ägs av staten och förvaltas av Forststyrelsen.
– Det handlar om en ganska naturlig utvidgning som diskuterades redan då skötsel- och dispositionsplanen för nationalparken uppdaterades för några år sedan. Alla förslag baserar sig på den planen.
Målet med den tilltänkta utvidgningen är att förbättra både naturvården och rekreationsmöjligheterna.
Befarar sälfarm
Busöbon Henrik Lundberg har bott i Ekenäs skärgård i hela sitt liv. Han är kritisk till förslaget som innebär att de så kallade allmänningarna i Segelskärsregionen skulle införlivas i nationalparken.
– Området vid och ytter om Segelskär har använts av skärgårdsbefolkningen både för jakt och fiske och på senare tid också av fastlänningar i någon mån.
– På området finns en stor förekomst av säl. Om nationalparken utvidgas innebär det att jakten förbjuds och fisket begränsas. I praktiken kommer det att leda till att området blir en sälfarm med en massa sälar som sprider sig i skärgården med negativa konsekvenser för fisket som följd, säger Lundberg.
Som avskräckande exempel nämner han naturskyddsområdet på Mickelsörarna i Kvarken.
– Där kryllar det av säl som sprider sig över gränserna, till stort förfång för befolkningen.
Inskränkningarna skulle som han ser det också öka trycket på de privatägda områdena som finns i omgivningen och medföra en förslitning av dessa.
Bara på finska
Forststyrelsens utredning har Henrik Lundberg än så länge inte bekantat sig med i detalj.
– Jag har väntat på att jag ska få något på svenska, säger han.
Den svenska biten av den drygt 100 sidor långa utredningen avgränsar sig nu till ett två sidor långt sammandrag som dessutom inte enbart handlar om Ekenäs nationalpark utan också redogör för kompletteringsplanerna för Skärgårdshavets och Östra Finska vikens nationalpark samt skyddsalternativen för Porkala udd.
– Även om beredningar enligt statsförvaltningens regler inte behöver översättas finns det ett gammalt JO-beslut om att de ska översättas då saken – såsom i det här fallet – till stor del berör svenskspråkig befolkning, säger Lundberg.
Hans ståndpunkt är ändå klar.
– Jag anser att man borde låta bli att utvidga nationalparken på det här viset. I synnerhet som Forststyrelsen inte har resurser för att sköta området. Hela nationalparksområdet är gammal kulturbygd men Forststyrelsen går in för att sköta det som om det vore ödemark.
Fler kritiska
Henrik Lundberg är ingalunda den enda skärgårdsbon som är kritisk. Skåldöbon Henrik Ahlbom ser inte att förslaget skulle föra något gott med sig ur fiskarens synpunkt och är kritisk till hur friheten beskärs.
Han minns hur det var då nationalparken grundades.
– Då var Forststyrelsen först väldigt liberal och möjlig och beviljade fiskeloven gratis. Sedan började man ta betalt.
Benjamin Englund på Espingskär vill inte heller att parken ska bli större, men ser gärna att man hittade något sätt att begränsa sjöfågelsjakten.
– Nu åker det ut folk från hela landet och skjuter fåglar bara för skjutandets skull.
Anspråkslös jakt
Enligt den aktuella utredningen sköts det 36 gråsälar i hela Nyland under jaktåret 2011–2012, 27 stycken 2012–2013 och 16 stycken jaktåret 2013–2014.
I Raseborg sköts under dessa tre jaktår totalt 8 gråsälar, och ingen av dem inom Segelskärsområdet som nu föreslås bli en del av nationalparken.
Jouko Högmander säger att man kan lita på siffrorna.
– Det förs ganska noggrann statistik.
Enligt Högmander är jakten på gråsäl viktig ur flera synvinklar. Han säger att den kan jämföras med till exempel jakten på älg.
Högmander konstaterar att gråsälen orsakar ganska stora skador för fisket, men samtidigt säger han att allmän jakt inte är lösningen på problemet. Stammen är så stark.
– Skjuter man fem eller tio sälar per år har det ingen inverkan på stammen, varken positiv eller negativ.
Som reduktionsmetod har säljakten numera ingen funktion, säger Högmander.
Begränsar inte
Högmander säger att yrkesfiskarna inte behöver ha farhågor om sämre fiskemöjligheter.
– Man måste genast säga att en eventuell utvidgning av nationalparken inte kommer att begränsa fisket över huvud taget.
De principer som gäller inom dagens nationalparksområde förändras inte, säger han. Yrkesfiskarna kan få de lov som behövs.
– Som hittills också.
Beklagar
Högmander beklagar att den svenska delen i utredningen är anspråkslös. Han säger att det utan vidare skulle ha varit en bra sak att publicera texten också på svenska, men att det inte var realistiskt den här gången.
JO-beslutet som Henrik Lundberg hänvisar till känner han inte till och kan därför inte kommentera det.