Samarbete ska ge helhetsbild av havet
Östersjöforskning är som ett pussel. Tvärminne zoologiska station och Stockholms universitet samlar ihop sina bitar för att lägga det tillsammans.
I går smällde startskottet för ett strategiskt samarbete mellan Tvärminne zoologiska station vid Helsingfors universitet och Östersjöcentret vid Stockholms universitet. Forskare från båda universiteten presenterade i går sin forskning och ringade in kunskapsluckor.
Tvärminnes ställning och svenskspråkiga profil inom Helsingfors har sedan länge bidragit till ett intensivt samarbete.
Redan i november 2013 gjordes en avsiktsförklaring för intensifierat samarbete och devisen är ännu densamma: “Från grundforskning till syntes för en hållbar Östersjö".
- Grundades 1902 av professor Johan Axel Palmén som drev station med egna medel de första åren.
- Stationen hör till Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
- Drygt 30 personer jobbar vid stationen, det är betydligt fler än för tio år sedan.
- Till dess styrkor hör en bra infrastruktur och 450 hektar vattenområde på ett naturskyddsområde.
Nu blir samarbetet formaliserat och får resurser. Respektive universitet kommer under tre år att satsa på bland annat forskningspersonal för nya samprojekt. En person anställs till Tvärminne och en till Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Forskarna är förväntansfulla
– Det är förstås en mycket positiv nyhet för oss på Tvärminne. Vi skapar nu de ramar som krävs för att vi ska bli ett ledande kompetenscenter för Östersjöforskning, säger professor Alf Norkko.
Han bedömer att den här typen av nätverk skapar möjligheter för nya forskningsprojekt. Tvärminne och Askö har en ganska liknande miljö att forska i, varpå jämförande forskning blir attraktiv och relevant.
Christoph Humborg, professor vid Östersjöcenret, ser en styrka i att samarbetet har skett i mindre skala frivilligt i många år.
– Det är en kärna att bygga vidare på. Då intresset kommer underifrån har vi nytta av samarbetet. Om det vore en konstruktion uppifrån skulle det bara leda till tomma dokument, säger Humborg.
Bättre förståelse
Östersjöcentret och Tvärminne har mycket gemensamt, men också lite olika kompetensområden. Nu kan de komplettera varandra och till exempel bättre förstå förändringar i havet genom att kombinera den vetenskapliga expertisen inom till exempel processförståelse (Helsingfors universitet) med storskalig modellering av näringsväven (Stockholms universitet).
Till samarbetet hör också doktorandutbyte, komparativ forskning på Tvärminne och Askö för att ta fram kunskap med större generalitet och satsningar på gemensam infrastruktur och specialiserad teknisk personal.
En sak som både Tvärminnes och Östersjöcentrets representanter lyfter fram är vikten av att syntetisera existerande kunskap på bred front.
– Forskningen i dag är så specialiserad att delarna måste läggas ihop till helhetsbilder. Det är svårt att få forskningsmedel för att lägga ihop delarna, men det betyder mycket för Östersjöpusslet, säger Östersjöcentrets föreståndare Tina Elfwing.
112 år av kunskap
Grundforskningen är och förblir båda institutionernas fundament. Det centrala är att upprätthålla förmågan att förstå hur havet förändras. Nästa steg är att i större utsträckning än tidigare dra nytta av förståelsen.
– I framtiden behöver vi i högre grad kunna syntetisera vår kunskap så att man verkligen kan tillämpa den. Här har man forskat i frågor i över 110 år. Det är viktigt att kunna lägga ihop de olika pusselbitarna, säger Norkko.
Ett exempel är frågan hur en förändring i fria vattenmassan påverkar botten och hur det påverkar hela ekosystemet. Sådan kunskap är enligt Norkko viktig för att kunna förstå till exempel vad som händer om klimatet blir varmare.
– Det blir allt viktigare att förstå hur saker hänger ihop. Vi måste skapa helhetsbilder av hur havet fungerar. Det behövs som stöd för beslutsfattande, säger Norkko.
Kunskap i rätt tid
Östersjöcentret har fått finansiering för just kommunikation av en privat stiftelse, Baltic Sea 2020. Ett tiotal har anställts för ändamålet och resurserna används bland annat för att syntetisera och kommunicera forskningsresultaten till samhället och beslutsfattarna.
– Vi kommer att samla helheter och analysera vad samhället behöver veta, säger Tina Elfwing.
Hon understryker vikten av rätt tajming. Det spelar ingen roll att beslutsfattarna får en massa information om någonting som inte är aktuellt. Det gäller för forskningssamfundet att hålla reda på när till exempel ett viktigt organ inom EU ska behandla en fråga om fiskebestånd, och se till att viktig kunskap når fram.
Detta för att beslut ska kunna fattas på bästa vetenskapliga grund.
Mera modeller och nytt fartyg
Såväl Tvärminne som Östersjöcentret har unika styrkor som ska komplettera varandra framöver.
Utmaningarna som hägrar är allmänna inom universitetsvärlden; sinande basfinansiering, projektfokusering med tidsbunden finansiering, bristande långsiktighet och förmåga att kommunicera forskningsresultat till omvärlden.
På den sistnämnde punkten anser Alf Norkko att Tvärminne har mycket att lära av Stockholms universitet.
Christoph Humborg uttrycker sig ändå anspråkslöst och säger att den nya satsningen på kommunikation - i bred mening - och inflytande är i startgroparna.
– Vi är duktiga på matematiska modeller som grund för beslutsfattande, där kan vi få synergier med samarbete, säger Humborg.
Östersjöcentret lever i spännande tider också i och med att ett nytt forskningsfartyg för tillfället byggs i Estland.
– Det medför mera forskningsverksamhet. Det är möjligt att komma med fartyget till Tvärminne, säger Humborg.