Mikael Ingberg: En Prisma i Raseborg högt på önskelistan
Handelslaget Varuboden-Osla vill gärna satsa på en stormarknad i Raseborg, antingen i Ekenäs eller Karis. Det säger styrelseordförande Mikael Ingberg.
Varuboden-Oslas nya styrelseordförande är ute på gården och sandar när VN anländer. Det är halt ute och man måste träda försiktigt för att inte slinta.
Detsamma gäller i affärslivet. Under den utdragna ekonomiska krisen har folk börjat köpa billigare mat. Det har S-gruppen, dit handelslaget hör, reagerat på. Man sänkte nyligen priserna på vissa livsmedel i sina stormarknader.
– Folk har sagt att ja ja, det måste ha gått bra tidigare, när ni nu har råd att sänka matpriserna. Faktum är att lönsamheten alltid varit dålig i S-gruppen, om man jämför till exempel med tyska Lidl.
Mikael Ingberg tillägger att prissänkningarna var möjliga på grund av effektiveringar i verksamheten. Minskat varusvinn och god planering av arbetspassen är några exempel.
Prisma till Raseborg och Borgå
Ordet lönsamhet dyker upp flera gånger i intervjun med Ingberg. Utan lönsamhet är det oklokt att investera.
Och investera vill man.
– Två Prismor finns på styrelsens önskelista, en i Borgå och en i Raseborg, säger Ingberg.
Han går inte närmare in på var i Raseborg denna stormarknad skulle placeras.
– Det är en fråga jag inte tänker svara på. Vd Hannu Krook berättar när det finns ett beslut.
Enligt Ingberg gör ledningen för tillfället kalkyler över lönsamhet för olika platser och träffar beslutsfattare i Raseborg.
Han säger att en Prisma är en stor sak för handelslaget och för staden Raseborg. En stormarknad skulle innebära 80 heltidsjobb. I praktiken jobbar många butiksanställda deltid så antalet anställda är ännu större.
Om Varuboden-Osla går in för en stormarknad är det en investering i storleksklassen tio miljoner euro.
Ekenäs eller Karis
Konkurrenten Kesko är också intresserad av en ny stormarknad och har nämnt Norra hamnen som ett av alternativen.
Ingberg säger att både Norra hamnen, Tammets område och Läpp varit på tal. De två förstnämnda ligger i Ekenäs, Läpp i Karis.
Han vill som sagt inte gå närmare in på placering, utan konstaterar att det säkert förs diskussioner om både Karis och Ekenäs.
Klart står i alla fall att inte bara Kesko synat Norra hamnen. Handelslagets vd Hannu Krook har också träffat konsult Peter Tanzer, byggbolaget Mäenpääs representant.
Den så kallade Lex Vapaavuori är en lag om att stora handelsenheter inte får placeras långt utanför centrum. Det kan ligga alternativet Läpp i fatet. Enligt Ingberg diskuteras detta säkert också.
Störst i landet
S-gruppen har den största marknadsandelen av dagligvaruhandeln i Finland. År 2013 var den cirka 46 procent, medan Kesko hade 34 procent.
Trots S-gruppens starka ställning i landet har Varuboden-Osla bara en stormarknad på sitt område, en Prisma i Kyrkslätt.
Ingberg konstaterar att handelslagets marknadsandel i Borgå är rätt nära medeltalet för landet medan marknadsandelen i Raseborg "börjar på en trea". Därför skulle en Prisma i Raseborg ligga lite högre på önskelistan än en i Borgå.
Upp från bottnen
Ingberg kom med i Varubodens styrelse 2009 och har alltså upplevt fusionen med handelslaget Osla från Östnyland 2011.
– Varken Varuboden eller Osla var i gott ekonomiskt skick.
Av 20 regionala handelslag hörde Varuboden-Osla till bottenskiktet. Ingberg berömmer vd Hannu Krook, som förbättrat lönsamheten.
– Vår ambition var att komma upp till mitten på listan och vi är nu på god väg. Hannu Krook har haft stor inverkan på de förbättrade siffrorna.
Enligt Ingberg var det operativa resultatet 2013 två miljoner euro och fjolåret landar på cirka fyra miljoner.
Han påpekar att det är viktigt att basverksamheten är lönsam. Då orkar företaget investera och växa.
"Den tråkigaste saken"
Helt smärtfritt har det inte varit att få lönsamhet.
I Västnyland har handelslaget till exempel stängt järnaffären i Kyrkslätt, lagt ner restaurangen Varucca i Sjundeå och sålt bilförsäljningen Auto-VB i Raseborg.
I samma kommun som Ingberg bor ligger byn Barösund. I fjol beslöt handelslaget att byns handelsbod inte längre håller vinteröppet. Ingberg blir allvarlig när beslutet kommer på tal.
– Det är den tråkigaste saken i Varuboden-Oslas historia. Men butiken gick 150 000 euro på minus per år. Och det bor 150 personer i Barösund. Förlusten per person var tusen euro. Det kan man inte fortsätta med hur länge som helst, i synnerhet inte när styrelsen gett ledningen hårda krav på lönsamhet.
Han återkommer till att en verksamhet kan gå på förlust något år, men det får inte bli ett kroniskt tillstånd.
– Vi för samma diskussion om restaurangverksamheten.