Öppenvården ska finnas nära
Den slutna vårdens tid är småningom slut i Ekenäs. Kvar blir öppenvården och en ny stödavdelning. – Allt kan inte centraliseras, säger Leena Rehnberg-Laiho.
Hon är sedan november tf överläkare för psykiatrin, vars verksamhet i regionen har krympt bit för bit i många år. Nu verkar gränsen för centraliseringen komma emot.
Enligt sjukvårdsdistriktets psykiatriska helhetsplan ska den krävande psykiatrin senast från och med 2017 skötas i Helsingfors.
I Ekenäs flyttar psykiatriska avdelningsvården inom 2016 från Ekåsen till psykiatricentret intill Västra Nylands sjukhus. Där finns öppen avdelning som sköts i tätt samarbete med sjukhuset och stadens avvänjningsenhet för missbrukare.
- Ålder: 46.
- Uppvuxen i: Kuopio.
- Bor: I Karis.
- Aktuell som: Tf överläkare och resultatenhetschef för Västra Nylands sjukvårdsområdes psykiatri under Henno Ligis tjänstledighet.
- Bakgrund: Disputerade 2002 med avhandlingen Helicobacter Pylori in Finland: Seroepidemiological Studies och har sedan dess arbetat inom psykiatriska specialistvården, främst i Ekenäs.
- Intressen: Natur, ridning, motion.
Stödavdelning behövs
Kvar blir åtta vuxenpsykiatriska stödplatser inom öppenvården, två ungdomspsykiatriska krisplatser och fyra avvänjningsplatser. Med andra ord fylls hälften av de 16 vårdplatserna i dag med patienter som i framtiden hänvisas till huvudstaden.
– Här blir det kortare sjukhusperioder och krisvård, kanske även en slags mjuklandning för de som fått vård på sluten avdelning i Helsingfors då situationen lugnat sig, men de inte är redo att åka hem, säger Rehnberg-Laiho.
Är det här slutet på centraliseringen av psykvården?
– Kvar blir öppenvård. Och öppenvård är närvård och kan inte centraliseras. Den kan heller inte fungera utan en stödavdelning.
Tycker du lösningen man nu går inför är bra?
– Det är dit vi ska i vilket fall som helst. Av alla alternativ som har varit på tapeten är detta det bästa.
Två jourer blir en
Då den psykiatriska avdelningsvården flyttar närmare Västra Nylands sjukhus försvinner behovet av psykiatrisk jour dygnet runt. Rehnberg-Laiho ser det som ytterst troligt att den somatiska och den psykiatriska jouren förenas, så att den somatiska jouren ansvarar för jouren lokalt och kan konsultera en psykiatrisk bakjour vid behov.
– Det är möjligt först efter flytten till sjukhusområdet. Så länge vi har sluten avdelning måste det finnas läkare på plats. Då vi har flyttat blir vi som en avdelning bland andra vid sjukhuset, säger Rehnberg-Laiho.
Tydligare system
Hon ser den stundande koncentreringen till sjukhusområdet som klar och redig, speciellt ur patientperspektiv. Man ska söka sig till samma byggnad vare sig man har ärende till hälsostationen, psykiatriska jouren eller somatiska jouren.
Om det gäller psykiatri är avdelningsalternativen för den som besöker jouren endast två. De patienter som behöver avancerad psykiatrisk specialistvård skickas till Helsingfors, andra går till öppenvårdens stödavdelning som finns alldeles intill sjukhuset.
En bit i psykiatripusslet som inte placeras på sjukhusområdet är ett öppenvårdscentrum vid Raseborgsvägen 5.
– Allt ryms inte till psykiatricentret, det skulle kräva en stor nybyggnad. Det viktiga är att öppenvården samlas någonstans, säger Rehnberg-Laiho.
Hon ser också klara fördelar med att stadens psykvårdsenhet och sjukvårdsdistriktets öppenvård finns på samma adress. Det underlättar för patienterna och suddar ut gränsen mellan vårdnivåer i social- och hälsovårdsreformens anda.