Ny hälsocentral håller tidtabellen
Sjukhusverksamheten flyttar till Esbo, men i övrigt ska alla mindre enheter i Kyrkslätt centrum i framtiden finnas under ett och samma tak - i Finlands bästa välfärdscentral.
En projektplan för Kyrkslätts nya välfärdscentral håller på att ta form och förväntas bli klar under våren - förutsatt att kommunstyrelsen och fullmäktige inte sätter i käppar i hjulet för det som vård- och omsorgsnämnden bestämt på sitt senaste möte.
Till det bättre
Nämnden anser att den nya välfärdscentralen ska erbjuda all service, förutom sjukhusvård. I praktiken betyder det att alla enheter som nu ligger utspridda över Kyrkslätts centrum, bland annat a-kliniken, välfärdscentret för unga och tandläkartjänsterna, skulle koncentreras till ett och samma ställe. Enligt modellen som nämnden förespråkar skulle Veikkola och Masaby hälsostationer bevaras i sin nuvarande form.
Den enda nackdelen som grundtrygghetschef Liisa Ståhle ser med den här lösningen är att avståndet till sjukhustjänsterna blir längre för invånarna.
– Men det ska gå att ordna med bättre kollektivtrafik.
Sjukhusverksamheten flyttar till det nya sjukhuset som byggs intill Jorv i Esbo, antingen så att Kyrkslätt hyr in sig i huset eller köper tjänsterna från Esbo stad. Oberoende av vilketdera alternativet blir är utgångspunkten att personalen följer med i flytten.
Den längre vägen till sjukhuset kompenseras av det faktum att vården på Jorv blir betydligt bättre än den varit på den gamla hälsostationen.
– Vi kommer att vara närmare specialsjukvården och det blir möjligt att utföra undersökningar på kvällar och veckoslut, vilket det inte varit i Kyrkslätt. Det betyder dels att patienterna får åka hem snabbare, dels att patientsäkerheten blir bättre.
Reform kan inte rubba cirklar
Ståhle poängterar att planen ligger i linje med den kommande social- och hälsovårdsreformen.
– Vi bygger ingenting i onödan. Invånarantalet i Kyrkslätt är såpass stort att en ny välfärdscentral måste byggas, oberoende av vad reformen för med sig. Det viktigaste med den nya stationen är att trygga invånarnas basservice.
Hon får medhålla av överläkare för äldrevården Marjut Hovinen, som framhåller att ett av reformens uttryckliga mål är att integrera social- och hälsovården med varandra.
– Genom att ha olika sorters vård på samma ställe sänker vi tröskeln till bland annat till mental- och missbrukarvården. Tanken är att ett rum kan användas av flera olika aktörer, en dag för missbrukare och en annan för vanlig läkarmottagning. Alla patienter går in genom samma dörr, oberoende av vart de ska. På så sätt får vi bort stämpeln som till exempel missbrukare känner av då de besöker a-kliniken, säger Hovinen.
Inget Guggenheim i Kyrkslätt
Funktionalitet framför ett pampigt utseende på byggnaden vill såväl Ståhle som Hovinen betona. Ett besök till Äänekoski splitternya välfärdscentral gav ändå några idéer angående utformningen.
– De hade delat upp stationen så att mottagningsrummen låg i en lång länga framför ett långt öppet rum baktill för personalen. Ingen hade egna rum, vilket kan generera ett bättre samarbete, berättar Hovinen.
Ståhle gillade tanken på att ha ett stort rehabiliteringsatrium som kunde vara öppet för vem som helst.
Jari Tirkkonen, direktör för samhällstekniska väsendet i Kyrkslätt, var också med om besöket till Äänekoski. Eftersom han ansvarar för den ekonomiska beredningen av hälsostationsprojektet är han mån om att se vad de moderna lösningarna har för prislapp.
– Man hade gjort djärva, rentav slösaktiga lösningar. Till exempel var korridorerna omkring sex meter breda för att också kunna fungera som patienternas vardagsrum. Det blev ytterst dyra kvadratmetrar, men kanske hade de en positiv effekt på patienterna, säger Tirkkonen.
Han reagerade också på att man i stället för en typisk innergård hade tak och golv gjorda av glas så att ljuset kunde flöda in i alla våningar, utan att äta upp kvadratmetrar. Även det en dyr lösning, konstaterar Tirkkonen som vill hålla fast vid att kvaliteten på servicen inte får ge vika för en snygg design.
Den största utmaningen byggnadstekniskt sett är att få plats för alla funktioner på 10 500 kvadratmeter, då det undersökta behovet ligger på närmare 12 500 kvadrat. Enligt Tirkkonen finns det ändå goda förutsättningar för att lyckats, bland annat genom utlokalisering av sjukhusverktygens skötsel och genom att använda lokalen effektivt.
– Det finns möjligheter att utvidga huset i ett senare skede, men då behövs en detaljplaneändring. Det gör vi inte nu, eftersom en ny station genast behövs.
Visionen är att Kyrkslätts nya välfärdscentral ska bli Finlands bästa.
– Det är med den här attityden som Kyrkslätt går in för att bygga centralen. Vi vill tänka stort och sikta högt.