Folk uppskattar att man försöker kommunicera på svenska
I familjen Garner-Horte blev föräldrarna besvikna över att deras barn inte fick läsa svenska tidigt, utan började med engelska.
Två enorma klor ligger på golvet hemma hos Hanne Horte. De hör till en kommande pjäs på Svenska teatern, som Horte gör scenografin till.
– Det behövs en ond kraft i dramat, småskrattar hon och viftar med en klo.
I det röda trähuset i Fiskars klingar flera språk. Pappan i huset, konstnären Julian Garner, är från Storbritannien och talar engelska med de två barnen. Horte är finskspråkig och talar sitt modersmål med dem.
Båda föräldrar jobbar med projekt i Svenskfinland, och kan svenska. Garner inledde livet i Norden med att bo i Norge och kommunicerar därför också på norska.
Folk uppskattar försök
Garner och Horte ville gärna att deras två barn började läsa svenska som första A-språk. Men majoriteten i barnens klasser i lågstadiet Fiskarin koulu valde engelska.
– Vi var besvikna. Engelskan var jättetråkig för våra barn. De kunde läsa Harry Potter på originalspråk och måste i skolan börja med fraser som Jag heter ..., säger Horte.
Hon är medveten om att språkvalet var lätt i deras familj, barnen talade redan god engelska. Men hon ser flera fördelar med tidig svenska i skolan. En är att livet levs i Raseborg, där många har svenska som modersmål.
– Människor är vänliga i både Karis och Ekenäs, men jag har märkt att om jag talar svenska så anstränger sig folk lite extra. De uppskattar att man försöker.
En annan orsak är att engelskan har en stark ställning till exempel i underhållningsindustrin. Filmer, musik och dataspel är ofta engelskspråkiga.
– Man hör mycket engelska. Barnen börjar lätt använda det.
Språk stöder språk
Horte tror dessutom att studier i svenska gör det lättare att lära sig engelska. Hon har själv upplevt att språk stöder språk. Inspirerad av en tysk mormor läste Horte lång tyska i gymnasiet, Puolalanmäen lukio i Åbo. Det här gjorde gott för hennes svenska. Alla som läst lång tyska i hennes klass skrev laudatur i svenska.
– Vi hade i och för sig en jättebra svenskalärare, två tredjedelar av klassen fick laudatur i svenska, minns Horte.
Hon ser också svenskan som ett fönster mot Norden. Att till exempel studera vid ett universitet i Sverige underlättas om man kan svenska.
Men alla resonerar inte som Horte. Precis som i ett drama med krafter som drar åt olika håll, har Raseborgs nya språkprogram väckt en diskussion där åsikterna spretar. Hos en del familjer har programmet väckt vrede (se artikel här invid).
I Hortes bekantskapskrets är språkprogrammet däremot inget stort samtalsämne.
– De som är mot svenska är det kanske för att de inte själva kan språket. En del skäms, för de känner att de borde kunna svenska. Så blir de emot och säger att svenska inte heller är viktigt för deras barn.
Adopterad av Svenskfinland
Hos familjen Garner-Horte råder andra känslor. Hanne Horte skämtar att de är adopterade av Svenskfinland.
Som exempel nämner hon ett pris från Nylands svenska kulturfond som Julian Garner fick 2012. I motiveringen står bland annat att pjäsförfattaren och regissören Julian Garner i drygt tio år har berikat kulturlivet i Svenskfinland.