Stor arkeologisk potential i baracklägret
Planerna för utgrävningarna av det krigstida transitolägret på Tulludden har tagit form. I maj sätter även Hangös gymnasielever spaden i jorden.
I våras kunde arkeologen Jan Fast berätta om sina planer på utgrävningar av krigstida lämningar i och runt Hangö. Nu har inventeringarna vid baracklägret på Tulludden slutförts och Fast kan se fram mot det fortsatta arbetet 2015.
– Signalerna från i år är att området har en enorm potential, säger han.
Därför är nästa steg i antågande. I mars kommer Fast föreläsa om området i Hangö och hoppas samtidigt att människor delger sina minnen av området. Därefter inleds utgrävningarna. Sparbanksstiftelsen i Hangö har finansierat projektet med 1 000 euro för utgrävningarna i maj.
– Med de pengarna kan elever från Hankoniemen lukio och Hangö gymnasium delta i utgrävningarna, säger Fast.
Viktig lärdom
Eleverna kommer att arbeta med temat i olika projekt i skolan, besöka barackerna på udden och delta i utgrävningarna under två dagar. Provutgrävningar kommer då att göras på tre platser vid Lotta Svärd-kantinen, det ukrainska krigsfångelägret och officersmatsalen.
– Alla de här byggnaderna är försvunna så det är rena rama arkeologin. Byggnaderna syns däremot på en karta och utifrån den har vi lokaliserat dem på fältet, säger Fast.
Fast hoppas att eleverna får en ny blick på Hangös och Finlands historia.
– Det här handlar om en del av kriget som man inte tänker på. Ändå var det en enorm genomströmning av människor, oftast unga människor.
De som reste genom permissionslägret reste endera hem eller tillbaka till kriget, med helt olika sinnesstämningar.
– Det är bilden av deras känslor och upplevelser jag vill förmedla, säger Fast.
Ingen skattgömma
Trots att området är arkeologiskt fascinerande och verkar vara rikt på fynd påpekar Fast att det inte handlar om något mecka med värdefulla föremål.
– Det handlar inte om fynd som skattletare är ute efter. Däremot visar fynden lägerlivet på ett bra sätt.
Området har ändå lockat till både stöld och ofog. Folk har tagit sig in på området där barackerna ligger och stulit en fönsterkarm och lås.
– Det är tråkigt. Folk borde förstå bättre och dessutom är det ett skyddat område. Oss påverkar det ändå inte nämnvärt. Vi har gott om material ändå, säger Fast.
Inbrottet har meddelats till markägaren Hangö stad som troligtvis kommer att gå vidare med ärendet.
– Vi fick veta om det före julen och kommer troligtvis att polisanmäla det, säger parkförman Merja Rönkkö.
Tack vare kameraövervakningen på det inhägnade området vet man att det handlar om tre unga personer. Rönkkö hoppas att dylika händelser kan undvikas i framtiden.
– Hela området är stängt och dessutom farligt, säger hon.
Förändringen visualiseras
Också Jan Fast hoppas att området får vara i fred. Tidens tand har redan skadat det rejält. Inventeringen har därför skett i sista stund och nu är man redo för fältarbetet.
Beroende på vad man hittar under 2015 behövs finansiering för utgrävningarna 2016. För 2015 är utgifterna inte lika stora men Fast har redan ansökt om en del pengar.
– Ännu nästa sommar handlar det mest om att kartlägga och sondera, säger han.
Fast ser själv fram emot att skapa en tydlig bild av vad som finns kvar och vad som försvunnit. Den gamla kartan över lägret sätts in på en tredimensionell modell av området skapad med lasermätningar.
– Det visar vad som finns kvar av kriget i dag och är otroligt intressant.
I övrigt har Fast hittills arbetat med att samla in berättelser om och minnen av lägret. Det handlar både om att utesluta sådant som hänt efter 1945 där Fasts avgränsning upphör och att få reda på vad som hände under åren 41-45.
– Eftersom det är så länge sedan är alla berättelser särskilt om själva fyrtiotalet välkomna.
Barackerna en början
I nuläget har Fast runt tio personer att intervjua. För den delen liksom de stora utgrävningarna, framtida publikationer och en utställning hopas han att man hittar finansiering.
Det krigstida transito- och karantänslägret är dessutom bara en del av hela projektet som handlar om Hangö udd som front- och förläggningsområde 1940–1945. Fast hoppas också kunna dokumentera stabsbunkern i Kapellhamnen och närmare lokalisera kommandobunkern i Badhusparken. Även skärgårdsområdet mot Bromarv ingår i intresseområdet de närmaste åren.
- Är en form av arkeologi med rötter i 1970-talet.
- Kombinerar traditionella arkeologiska metoder och modern teknik.
- Målet med utgrävningen i Hangö är att ge en bild av en mera udda del av konflikten andra världskriget.
- Då övriga källor saknas har arkeologin en hel del att ge och kompletterar den övriga krigshistorien.
- Som Jan Fast uttrycker det illustrerar arkeologin historien.