Gymnasiet bakar nya företagare
Under tider då det råder brist på arbetstillfällen kan det vara bra att ha en företagarkurs i bakfickan. Det konstaterar studerande i Kyrkslätts gymnasium som valt att gå skolans företagslinje.
Gymnasiet kan vara mera än en allmänbildande institution. För att ge studerande ett konkret verktyg för att klara sig i arbetslivet erbjuder Kyrkslätts gymnasium sina studerande en företagslinje bestående av femton kurser.
Grundkursen, som är obligatorisk för alla elever, lär ut teorin i hur det går till att starta ett företag. Nästa steg, för den som väljer att gå hela företagslinjen, är att i praktiken grunda ett företag.
– Det har funnits ett stort intresse för kursen. Hittills har fyra helt nya företag bildats inom ramarna för den, berättar Tanja Ingelin, lektor i samhällskunskap, som håller i trådarna för företagslinjen i gymnasiet.
Ingelin säger att det hela tidenblir viktigare för unga att ha kunskaper om företagsamhet.
– Speciellt i dagens läge då vi vet att det är ont om nya arbetstillfällen. Den praktiska kursen ger studerande kunskap om, och trygghet i, att våga starta egna företag. Det kan också vara en fördel att veta hur ett företag fungerar om de själva blir anställda av ett.
Ett år som företagare
Av de fyra företag som grundats reparerar ett trasiga mobiltelefoner, ett annat rustar upp gamla mopeder. Två av företagen säljer bakverk.
– Vi har utgått från sådant som är praktiskt möjligt, och som grundarna själva varit bra på, säger Ingelin.
Samtliga företag registreras som UF-bolag, det vill säga Ung företagare-bolag, i stället för till exempel aktiebolag eller kommanditbolag.
– Det är en mer skyddad form av bolag, som dessutom signalerar till kunderna att det är fråga om en ung företagare. Den här typen av registrering gör det enklare att avsluta ett företag, vilket vi gör på våren då kursen tar slut.
Innan det ska kursdeltagarna hinna med en delårsrapport och ett bokslut.
Tidskrävande att vara företagare
Sedan kursstarten i höst har företagarna gjort upp affärsverksamhetsplaner och börjat göra reklam för sina produkter. Emilia Karlsson som säljer franska makrons har till exempel delat ut flyers i skolan för att få folk att köpa hennes bakverk.
– Jag har redan fått några beställningar, folk tycks vilja ha bakverk till julen.
Karlsson hoppade på företagskursen eftersom hon inte vet vilket yrke hon ska studera till. Att testa på företagsamhet kändes som en bra idé.
– Jag hade ingen aning om hur mycket jobb det är som krävs att få i gång ett företag. Det är ändå roligt att se hur det småningom börjar komma i gång.
Emma Salomäki, som tillsammans med vännerna Ellen Forsell och Kitty Kaski säljer hembakta kex, håller med Karlsson om att kursen krävt mycket av deltagarna.
– Ingen av oss hade tänkt på hur mycket tid det verkligen tar att börja sälja en produkt.
– Vi hade otroliga idéer till att börja med, till exempel om att bygga egna lådor för våra kex, men så märkte vi att vi varken hade tid eller råd med det och så fick vi prioritera om. Det är helt klart enklare att utveckla en idé än att förverkliga den har vi märkt, säger Forsell.
Ensam eller i grupp?
Det som tagit mest tid för kexföretaget är att hitta det perfekta receptet.
– Problemet är att kexen blev olika, beroende på vem som bakade dem. Eftersom vi måste ha en jämn kvalitet på bakverken har vi fått testbaka många gånger för att de ska bli lika bra, oberoende av i vilken ugn de bakas, säger Kaski.
Det problemet har inte Karlsson som ensamföretagare. Hennes makroner blir alltid likadana. Det som hon däremot får tampas med är att sköta om allt från marknadsföring till försäljning på egen hand.
– Jag har mera jobb än de andra, men så får jag ju också hela vinsten själv, säger hon glatt.
Salomäki hoppas på att också kexföretaget ska gå på vinst, men hon poängterar att det inte är huvudsaken.
– Idén är att vi ska lära oss hur ett företag fungerar. Jag tycker det känns viktigt att kunna något konkret när jag gått ut gymnasiet.