Labb där energin sprudlar
Energi förstörs inte, den omvandlas. Den lärdomen bär alla med sig hem efter ett besök i energilaboratoriet.
– Trampa, trampa!
Eleverna i klass 9 A i Karis svenska högstadium får minsann ligga i. Målet är att få vattnet i ett glas att koka, och redskapet för att nå dit är en motionscykel med generator. I glaset står en liten vattenkokare – ett motstånd – som kräver 300 watt.
Redan efter 45 sekunders trampande visar termometern 30 grader Celsius.
I rask takt avlöser eleverna varandra på cykeln. Det gäller att hålla spänningsmätaren på över 200 volt.
– Hur länge tar det för klassen att få vattnet att koka? frågar pedagogen Mia Skog i en ton som får eleverna att trampa ännu snabbare.
20 minuter lyder tippningen.
4 minuter och 30 sekunder efter start börjar det bubbla i glaset. Mia Skog blåser av övningen.
Mycket jobb
Vi befinner oss i energilaboratoriet i Tenala, dit eleverna från Karis tagit sig tillsammans med Laila Bjurström som är ämneslärare i matematik, fysik och kemi.
Det är här, i den tidigare lanthandeln en bit mot Bromarv från Tenala centrum, som klassen kommer att tillbringa en dag i energins tecken. Det sker under ledning av Mia Skog som vid sidan av sitt jobb som lärare i biologi och geografi i Höjdens skola i Tenala leder undervisningen och experimenten i laboratoriet.
– Tänk så mycket jobb det behövdes för en kopp te, säger Mia Skog och berättar att en normal vattenkokare kräver cirka 2 000 watt.
Omvandling
Men varifrån kom energin som slutligen fick vattnet att koka?
– Det var ert morgonmål som omvandlades, säger Mia Skog.
Här är kärnan i det som de besökande grupperna får lära sig. Energin försvinner inte, utan den förvandlas, ändrar form.
Det här kan styras på olika sätt och för att demonstrera det finns det olika experiment och hjälpmedel som eleverna får jobba med då de besöker laboratoriet.
– Här finns allt från kompostmaskar och solfångare till gasturbiner och sensorer, säger Mia Skog.
En populär uppgift som flera av de besökande klasserna fått är att bygga små bilar som drivs med hjälp av solceller.
Experimenten viktiga
Pedagogiken i energilaboratoriet bygger på att besökarna själva experimenterar, för att den vägen bättre förstå vad det är som sker.
– Jag föreläser så lite som möjligt. Allt som finns här är sådant som eleverna får använda.
Greppet gillas.
– Det är bra att man får arbeta själv, säger Oscar Westerholm som tillsammans med Julia Mattsson och Emma Sevón sätter ihop ett vindkraftverk i miniatyr.
Niondeklassarna har delats in i grupper, som alla ska konstruera varsin minimölla. De små verken ska generera en spänning på minst 1,8 volt då de väl får vind med hjälp av en hårtork.
Samlad utrustning
Energilaboratoriet som nu verkat i drygt ett års tid är unikt i sitt slag. Få skolor kan ensamma erbjuda den bredd med försök och material som står till buds här.
Laila Bjurström välkomnar mera öppet laborerande i undervisningen, men konstaterar att skolorna inte har tillbehör för allt.
– I den nya läroplanen kommer det konkret in att eleverna ska experimentera mera själv, men det är inte vettigt att alla skolor skaffar egen utrustning, säger Mia Skog.
Det är hon som ursprungligen tog initiativet till laboratoriet tillsammans med Ulf Eriksson och Tommy Sjöblom, också de lärare i Höjdens skola. Modeller fanns utomlands, och trion tänkte att det som är möjligt på annat håll också ska gå att genomföra här.
Många bidrar
Innan laboratoriet blev verklighet krävdes att flera bitar föll på plats. En var att hitta ett lämpligt utrymme. Den tidigare lanthandelslokalen där butiksverksamheten upphörde 2012 kom väl till pass, i varje fall som en första adress.
Raseborgs stad står för hyran, vilket Mia Skog beskriver som en grundförutsättning. En annan är att staden tillåter att hon jobbar halva tiden i Höjdens skola och andra halvan i laboratoriet.
Ett arbetsstipendium från Svenska tekniska vetenskapsakademien gjorde det möjligt för henne att över huvud taget börja fungera som primus motor för laboratoriet.
Utbildningsstyrelsen bidrar, och det gör också Ekenäs Energi som betalar elevgruppernas resor till och från laboratoriet.
Utan de här penninggivarna, inklusive flera andra, skulle verksamheten inte fungera, säger Mia Skog.
Till saken hör att grundfinansieringen snart tar slut.
– Det är ett litet pussel, säger hon och konstaterar i följande andetag att målet ingalunda är att trappa ner utan tvärtom lägga i ytterligare en växel.
Hittills är det eleverna i årskurserna fem och nio i de svenska skolorna i Raseborg som besökt laboratoriet, och målet är nu att börja ta emot också finska elever. En pedagog som kan handleda på finska är startklar.
Mia Skog utesluter heller inte att elever från andra kommuner börjar använda laboratoriet, bara finansiering ordnas.
Binder samman
Energi är ett synnerligen angeläget tema att arbeta kring, säger Mia Skog. Det binder ihop många olika skolämnen och samtidigt är energifrågorna högaktuella.
– Allt vi gör här ska ha en nutidskoppling. Energiproblemet är det största problemet människan har.
Bristen på vatten, kampen om drivmedel och förändringarna i klimatet är alla ämnen som hör ihop med energin, nämner Mia Skog som exempel.