Den enade budgetfronten höll
Vänster stod för det enda förändringsanbudet i budgetförslaget för nästa år, som behandlades i snabb takt i Kyrkslätts fullmäktige i lördags.
I samband med Vänsterns gruppanförande framförde Kari Hujanen ett förslag om att lägga till 900 000 euro i utgifterna för den specialiserade sjukvården. Motiveringen var att åtgärden förhindrar underbudgetering.
– Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar för att täcka utgifterna. För att aktivera långtidsarbetslösa har man reserverat 550 000 euro för lite, och den specialiserade sjukvården får 900 000 euro mindre än HNS har beräknat, sade han.
Vänstern fick litet stöd av Centern, som i Marjut Frantsi-Lankias anförande anklagade budgetmakarna för att inte följa fullständighetsprincipen, alltså att inkomstposterna och anslagen ska stämma överens med de sannolika inkomsterna och utgifterna .
– Budgetförslaget är åtminstone några miljoner underdimensionerad, och trenden fortsätter år efter år, sade hon.
Centerns Frantsi-Lankia och Eero Lankia var vid omröstningen de enda fullmäktigeledamöter som ställde sig bakom Vänsterns tilläggsförslag. Den tredje centerpartisten Antti Salonen röstade blankt. Alla övriga röstade för utgångsförslaget.
Ideologi körde över ekonomi
I ett rätt tidigt skede stod det klart att budgetdebaclet från i fjol, då behandlingen tog tio timmar, inte skulle upprepas i år.
I sina gruppanföranden ställde sig alla utom Vänstern bakom budgetförslaget, även om en del grupperingar framförde kritik mot budgetprocessen. Nydemokraternas Minna Pirttijärvi kallade budgeten "duglig fastän inte bra", och sade att ekonomisk hållbarhet och vettiga arrangemang på några punkter fått ge vika för ideologi.
– Ett exempel är morgon- och eftermiddagsverksamheten. Tjänstemännen föreslog att all morgon- och eftermiddagsverksamhet ska tas över av kommunen. Det hade inneburit att flera barn hade fått tillgång till verksamheten, att den hade blivit mångsidigare och mera ekonomiskt hållbar. Men de borgerliga grupperna ville absolut hålla kvar de privata aktörerna, förklarade hon sig.
Den här hösten tog kommunen över den svenska eftermiddagsverksamhet som tidigare skötts av församlingen, så att Winellska skolans elever alla går i kommunal eftis.
I den nya budgeten har man också frångått tanken att alla förskolor ska skötas i kommunal regi från år 2016. Också privata daghem får alltså fortsätta med sin förskoleundervisning som hittills.
Kommuntillägget ska utvärderas
Trots spridda kritiska röster gjorde fullmäktige inga förändringar i kommunstyrelsens budgetförslag. Det betyder att hemvårdsstödets kommuntillägg hålls kvar men sänks från 165 euro till 150 euro för barn under tre år och från 60 euro till 50 euro för barn över tre år.
Kommuntillägget fanns inte med i kommundirektörens ursprungliga budgetförslag men alla partier ställde sig bakom tillägget. Däremot godkändes i en knapp omröstning en kläm, gjord av Pirkko Lehtinen (Nydemokraterna), som förutsätter att kommuntilläggets inverkan utreds inför följande budgetförhandlingar.
– Det finns inga säkra uppgifter om vilken inverkan kommuntillägget har. Därför föreslår jag att man ska utreda om kommuntillägget har minskat trycket på den kommunala dagvården och om det är en faktor som stärker kommunens dragningskraft bland småbarnsföräldrar.
26 ledamöter röstade för klämmen, 24 emot.
Smidigare bygglov
Den nya budgeten innehåller också en ny visstidsbefattning som rådgivningsingenjör inom byggnadsinspektionen. I stället ströks en tjänst som elingenjör. Syftet med den tvååriga tjänsten är att förbättra kundservicen och hanteringen av bygglov i kommunen.
– Kommunen har fått rykte om sig att vara omständlig och svår att ha att göra med när det gäller bygglov. Ett sådant rykte lockar inte nya invånare till sig, så det är bra att vi får en tjänst som ska förbättra situationen, sade De grönas Minna Hakapää i sitt anförande.
Också rådgivningsingenjören försågs med en kläm, föreslagen av Antti Lavanti (Saml.)
– Jag föreslår att inverkan av den nya tjänsten mäts så att nämnden fastslår mål för hur snabbt ett bygglov ska behandlas. Kommunen följer upp hur tjänsten inverkar på byggnadsinspektionens verksamhet.
Klämmen godkändes enhälligt.
Inte mera privat skolmat
En käm som däremot förkastades av fullmäktige var Pekka M. Sinisalos (Sannf.) kläm om skolmaten. Hans utgångspunkt var skolmaten i Masabyområdet, som har köpts av en utomstående aktör i många år och missnöjet har varit utbrett. Han föreslog nu att privata aktörer ska tas i beaktande då skolmaten konkurrensutsätt också på andra områden än i Masaby. Klämmen fick bara 17 ledamöter på sin sida. Flera ledamöter motsatte sig i sina kommentarer att en dålig praxis ska spridas till andra delar av kommunen.