Dags för återförening i Sjundeå?
Sjundeå svenska församling står på bräcklig fot. Därför finns det krafter som vill slå ihop den svenska församlingen med den finska.
– Sjundeå svenska församling mår inte bra. Vi har länge haft svårt att rekrytera personal, vilket beror på att enheten är så liten. De som arbetar hos oss måste vara beredda på att utföra mycket fler uppgifter än om de hade arbetat på en större enhet, säger församlingsrådsmedlemmen Marina Grotell.
Hon förespråkar därför en återgång till att bara ha en församling i kommunen.
– Det var ett misslyckat beslut att dela församlingarna år 2000. Då bröt vi upp vi en fungerande helhet, och såren har ännu inte läkt.
Grotell berättar att arbetet i församlingsrådet varit svårt den senaste perioden, vilket enligt henne handlat om att frågan om en eventuell samgång legat i luften.
– Det är ingenting som diskuterats officiellt, men frågan spökar i bakgrunden. Jag hoppas att det nya församlingsrådet ska ta upp detta till diskussion, jag är själv beredd att ta det initiativet.
Minna Karle-Wikström ska som en av fem nya medlemmar sitta i församlingsrådet från årsskiftet. Hon tycker det är uppenbart att en förändring behövs.
– Att så många svenskspråkiga röstade i valet och att de röstade in så många nya är ett tecken på det, säger Karle-Wikström som är beredd att med öppet sinne se över strukturerna.
Slå inte samman
Jan-Peter Nygård, också medlem i församlingsrådet, håller med om att den svenska församlingen i Sjundeå har svårlösta problem. Men han tror inte på en lösning genom samgång med finska församlingen.
– Vi har en liten chans till självständig ekonomi genom att förbli en egen församling.
Risken med att gå samman är att de svenskspråkiga blir åsidosatta i gemensamma satsningar anser Nygård, och ger ett färskt exempel.
– Den svenska församlingen sköt till pengar för gemensam ungdomsverksamhet som skulle fungera på båda språken, men i praktiken blev verksamheten helt finskspråkig och lockade inga svenskspråkiga unga.
Ett annat exempel där den finskspråkiga församlingen gynnats mer än den svenskspråkiga är då diakontjänsten delats på hälft mellan församlingarna.
– I praktiken arbetar vår diakon mer på den finska sidan, eftersom behovet där varit större.
Enligt Nygård måste det nya församlingsrådet noggrant se över den svenskspråkiga verksamheten, för att sedan ta ställning till vilka satsningar man vill göra.
– Problemet har varit att vi inte har kunnat göra upp långsiktiga planer eftersom vi inte haft personal som skulle stödja planerna att tillgå. Vi har kunnat sköta den nödvändiga verksamheten, men inte mer än så. Verksamheten har haltat.
Då församlingen varken har en närvarande kyrkoherde, en stadigvarande kantor, eller anställd ungdomsledare frågar sig Nygård vad församlingen kan erbjuda sina medlemmar i dagens läge.
– Församlingen understöder dem inte ens längre med Kyrkpressen.
Själv är Nygård villig att slå ett slag för ungdomsverksamheten. Ett samarbete med andra svenska församlingar i regionen kunde vara ett sätt att få i gång ungdomsverksamheten för bygdens unga svenskspråkiga.
Större helhet är lösningen
Men frågan om hur personal kunde lockas till Sjundeå består. Finska församlingens kyrkoherde Ismo Turunen är medveten om problemen på svenska sidan, men tycker inte nödvändigtvis att en återförening skulle lösa rekryteringsproblemen.
– Det är strukturen man borde se över. Församlingens storlek är ett problem. Kanske kunde den samarbeta med församlingarna i Ingå och Lojo, för att bli en större lockande svenskspråkig helhet.
Turunen nämner i sammanhanget de förestående kommunsammanslagningarna som en förklaring till hans tanke.
Orsaken till rekryteringssvårigheterna ligger enligt honom också i att få präster som vill arbeta i en liten församling i södra Finland där medlemmarna inte är särskilt engagerade i kyrkliga frågor.
– En del ser området som ett missionsområde.
Ifall det skulle gå så att församlingarna i Sjundeå igen gick samman borde kyrkoherden enligt Turunen vara svenskspråkig och arbeta på bägge språken, för att på så vis garantera att båda språkgrupperna skulle få betjäning på sitt modersmål. Fördelen med att ha bara en församling skulle vara att mindre kostnader skulle gå till personalen.
Att diskussionen om en eventuell församlingssammanslagning kommit i gång först nu tycker Turunen att är märkligt.
– Det hade varit bra om debatten förts innan valet.