Ekologisk mat trotsar skakig ekonomi
Finlands svaga ekonomi har inte brutit trenden med ekologisk mat. Till exempel företaget Makrobios har ökat sin omsättning med 15 procent på ett år.
Ett stenkast från Hangövägen öppnar sig en liten, ekologisk ficka. Här har företagen Makrobios och Soya var sin hall och på gårdsplanen råder liv och rörelse. Varubilar rullar in, lastas av, lastas om, rullar ut ...
Inne i Makrobios hall rattar Jouko Riihimäki en truck.
– Som vd får man göra allt möjligt, skrattar han.
En kryddig doft svävar mellan hyllorna. Eftersom det snart är jul finns här bland annat nötter, torkad frukt, julte och glutenfria pepparkakor.
Mat intresserar
Riihimäki vet att många finländare har mindre pengar att röra sig med. Men det märks inte på Makrobios. Dess omsättning har ökat med 15 procent under perioden juli 2013 till juni 2014.
– Det är naturligt att folk sparar på matkostnaderna när de har ont om pengar. Men det finns också en annan, större trend. Folk tänker mer och mer på vad de äter.
Intresset för mat som är vegetarisk, ekologisk eller närodlad är stort till exempel i grannlandet Sverige. Riihimäki tror Finland följer efter om något år.
I Danmark utgör ekologiska varor sju procent av försäljningen av dagligvaror, i Sverige 5-6 procent och i Finland under två procent.
Köper och säljer
Makrobios har 15 anställda och en omsättning på fem miljoner euro. Företaget tillverkar inte ekoprodukter, utan köper in dem och säljer vidare. Enligt Riihimäki säljer företagets sortiment bra. I det ingår rengöringsmedel, knäckebröd, olika slags te, nötter, torkad frukt, oljor och snacks.
– Jag är ganska nöjd, trots den turbulenta ekonomiska situationen i Finland.
Grannföretaget Soya tillverkar tofu och har tio anställda. Dess vd Stig Westerlund säger att försäljningen av tofu i Finland ökat med åtta procent under det senaste året.
Han har stött på en ny grupp kunder - medelålders män.
– Det är män i min ålder, som är välutbildade och förstår sammanhanget mellan mat och klimat. Smak och hälsoskäl har varit viktiga länge, men nu börjar miljöfrågor också vara viktiga.
Westerlund säger att det går åt 18 kilo sojafoder för att få ett kilo kött. Den som tar in mera grönsaker i sin diet belastar miljön mindre än den som äter mycket kött.
Stark svensk ekotrend
En koll med några ekogårdar i trakten bekräftar det som männen på Makrobios och Soya berättat.
– Jag ser väldigt positivt på framtiden, säger Mathias Weckström på Pargas gård i Bromarv.
Han odlar ekologiskt spannmål på 200 hektar och har också cirka 100 nötkreatur. Både spannmål och kött går åt.
– Vi behöver inte marknadsföra oss särskilt mycket.
Weckström följer med ekotrenden i övriga Europa och konstaterar att den håller i sig. I synnerhet i grannlandet Sverige är ekologiskt stort. Precis som Riihimäki tror han den gröna vågen kommer österut så småningom.
– Vi är alltid lite efter när det gäller sådana här saker.
Jobbigare att sälja kött
Anna Alm på Mörby gård i Raseborg säljer ekologiskt kött, mjöl och ekogrönsaker. De två sistnämnda går bra åt medan hon måste jobba mera än förr för att få köttet sålt.
– Det är inte ett lika otroligt sug som för ett par år sedan.
Hon funderar på om orsaken är att flera gårdar i trakten ökat sin köttproduktion.
Ägg är billig mat
Isa Oksanen har en liten ekologisk hönsgård i Ingå. Telefonsamtalet med henne ackompanjeras av galande tuppar i bakgrunden.
– Allt vi kan producera går åt. Vi skulle kunna sälja mera men vi har bara 300 värphönor.
Till kunderna hör bland annat Svartå slott och Gårdsboden i Kyrkslätt.
Oksanen vet att priset på ägg dalat och tycker synd om de stora äggproducenterna. För egen del är hon inte bekymrad.
– Vi har inget behov av att sänka priserna. Vi har kunder som är beredda att betala lite extra för att få ekologisk, närproducerad mat. Våra ägg kostar cirka 40 cent per styck. Det är fortfarande billig mat.
Vad gäller ekologiska livsmedel överlag tror Oksanen att efterfrågan är större än utbudet.
– Det finns inte så många eko-odlare i Ingå.