Seniorerna ökar i antal men inte vårdplatserna
De äldsta åldersklasserna, som ofta behöver den tyngsta, vården växer snabbt. Samtidigt kräver lagen att institutionsvården avvecklas. En enhet som påverkas är Volshemmet.
– Det är en institution, och sådana ska användas för vård bara om det är medicinskt motiverat. Det går inte att göra Volshemmet till ett hem som lagen förutsätter, säger Marjut Hovinen, överläkare för välfärdstjänster för de äldre i Kyrkslätt.
Att lägga ner Volshemmet är inte en ekonomisk fråga. Vården där är relativt billig, så att tro att en nedläggning sparar pengar är en utopi, menar Hovinen. Speciellt inte om man beaktar att det behövs en grundlig renovering för att fastigheten ska kunna användas i framtiden.
Alternativet att fortsätta som nu finns inte, menar Hovinen, och efterlyser en diskussion om Volshemmets framtid.
– Ett beslut i frågan borde fattas under den här fullmäktigeperioden, eller åtminstone borde vi ha en plan för vad vi ska göra med fastigheten. Om social- och hälsovårdsreformen blir av 2017 har vi inte längre något att säga till om efter det.
Stödboende i stället
I dag har Volshemmet fyrtio platser, och enligt Marjut Hovinen är ingen av patienterna i sådant tillstånd att de av medicinska orsaker kräver vård på institution.
– Jag ser ingen orsak till att de allra flesta av dem inte skulle kunna bo i effektiverat stödboende.
- Institutionsvård är vård i en sjukhus-liknande miljö. Klienterna kan dela rum eller flyttas till ett annat rum beroende på klientsituationen. Klienten betalar för vården, och medicinerna hör till priset.
- Effektiverat stödboende är öppenvård där det finns personal på plats dygnet runt. Varje klient har sitt eget rum med egen toalett. Klienten betalar hyra för rummet, som är personens hem. Klienten kan inte tvingas byta rum och andra klienter kan inte placeras in i samma rum. Mediciner ingår inte i hyran.
- Vården på en institution skiljer sig i inte från vården på effektiverat stödboende, utan klienterna kan få hjälp med samma saker. Skillnaden ligger i att stödboendet är ett hem.
- Hemvård är vård av klienter i sina egna hem. Kommunens personal hjälper klienterna enligt deras individuella behov, med påklädning, medicinering, personlig hygien, sårvård etc.
- Hemsjukhus innebär mera omfattande medicinsk vård än vanlig hemvård. Medicinska ingrepp som sprutor eller dropp kan göras i hemmen i och med att hemsjukhuset har flera sjukvårdare och en ansvarig läkare.
- Närståendevård handlar det om när en anhörig sköter om en klient i det egna hemmet. Kommunen stöder närståendevårdare bland annat genom att erbjuda intervallplatser och rådgivning.
- Utöver vård erbjuder kommunen stödtjänster som måltidsservice, hjälpmedel, färdtjänst, trygghetstelefon, klädvård och dylikt.
Effektiverat stödboende i kommunal regi finns i dag i servicehuset och i nedre våningen i Lindgården. Dessutom finns privata vårdhem, och nya enheter byggs och planeras så att det inom de närmaste åren borde finnas tillräckligt med platser för kommunens behov.
Seniorer måste beaktas överallt
Det är inte bara vårdplatser för framtidens seniorer som vållar tjänstemännen i Kyrkslätt huvudbry. Befolkningsökningen bland den äldre befolkningen är snabbare här än på andra håll i landet. Mellan 2013 och 2025 mer än fördubblas antalet kommuninvånare över 75 år. I hela landet blir åldersgruppen 1,5 gånger större.
Samtidigt är seniorerna friskare i Kyrkslätt än på andra håll. Att svara på de utmaningar som den åldrande befolkningen ställer är en fråga för så gott som alla sektorer i kommunen.
– Den åldrande befolkningen borde redan nu beaktas i varje beslut som fattas. Det gäller såväl nya bostadsområden som kommunens motionstjänster.
– Vi kommer att vara tvungna att skapa sådant som i dag inte finns i kommunen. Vi måste vara beredda att föra annat än hemvårdens tjänster ut till hemmen. Det kan gälla rehabilitering, stöd för missbruk eller något annat, säger Hovinen.
Samboende bra idé
Bo-Göran Holmström och Sol-Maj Lemström från Kyrkslätts pensionärer håller med. Nya lösningar är ett måste. För många äldre är ensamheten det största problemet, och att vara tvungen att bo ensam hemma längre än man vill är inget lyckat framtidsscenario, tycker de.
– Många äldre saknar trygghet, och det finns på en anstalt. Man måste kunna få hjälp när man behöver det, säger Lemström.
Holmström talar varmt för det slags gruppboende som nu finns i Hindersby, där flera personer bor i en och samma lägenhet och delar kök, badrum och allmänna utrymmen.
– I Pargas finns det också ett sådant och det fungerar mycket bra. Det är ett fint mellanting mellan att vara tvungen att klara sig helt själv och att bo på anstalt, säger han.
Båda anser att läget överlag är bra i Kyrkslätt, men ett orosmoment finns: servicecentralens framtid.
– Nästan all vår förenings verksamhet ordnas där, säger Lemström.
– Det är en jättebra knutpunkt och uttryckligen ett hus för de äldre. Där finns gym, matsal och fotvård, och många olika boendeformer på samma ställe. Det är bra, säger Holmström.
Pengarna släpar efter
Marjut Hovinen medger att medlen för välfärdstjänster för de äldre inte har höjts på länge. Däremot har mycket arbete gjorts för att använda resurserna bättre.
– Sedan 2009 har pengarna inte ökat men jag vågar säga att tjänsterna inte har blivit sämre. I stället har vi effektiverat verksamheten, säger Hovinen.
I viss mån anser Hovinen att man borde se på den procentuella andelen av befolkningen också då man delar ut budgetmedel. Alla sektorer kan inte lika mycket fast någon grupp växer mer.
– Men å andra sidan har vi råd att lite släpa efter på budgetsidan eftersom vi så länge har haft så bra och dyra tjänster. Utmaningen blir ändå att hänga med när den äldre befolkningen ökar, säger Marjut Hovinen.