Fiber med förhinder
Dåliga adressregister ger extra arbete i fiberprojekt. Cirka 30 procent av fastigheterna på glesbygden saknas i de uppgifter Optowest köpt av Itella.
Att utveckla glesbygden är inte så lätt alla gånger. Det vet andelslaget Optowest, som vill bygga ut fibernätverk i Bromarv.
Det är glest mellan fastigheterna på glesbygden – och ännu glesare i de fastighetsuppgifter Optowest har.
– Jag gjorde en snabb kalkyl och fann att cirka 30 procent av bostadshus och fritidsbostäder inom området där vi opererar saknar gatuadress i Befolkningsregistercentralen, säger Yngve Källberg.
Han är projektledare på Optowest, som har bredband i Tenala och Bromarv. Nu vill man utvidga nätet och då behövs bland annat uppgifter om fastigheter, deras bruk och gatuadresser.
De används dels för att marknadsföra optisk fiber till husägarna, dels till en ansökan till Närings-, trafik- och miljöcentralen. NTM-centralen vill veta hur stort behovet av fibernät är för att bevilja ekonomiskt stöd.
Andelslaget har köpt ett register med gatuadresser, byggnadsinformation och koordinater av Itella, som tar dem av Befolkningsregistercentralen. Men det är bristfälligt.
Missförstånd med staden
Optowest har tidigare fått hjälp av Raseborgs stad med att komplettera sitt register, men den här gången har det varit trögt före. Frågan har gått från fastighetsavdelningen till stadsjuristen till stadsdirektören.
Stadsdirektör Mårten Johansson säger att det handlar om ett missförstånd. Staden får inte ge ut personuppgifter, men nog uppgifter om fastigheter.
Han är inte förvånad över att Optowest har många fel i sitt fastighetsregister. För några år sedan synade Finlands kommunförbund fastighetsskatten och kom fram till att en stor del av uppgifterna om fastigheterna är felaktiga.
– Det är dödsbon, fastigheter ingen bebor, någon bor utomlands, det är ägarbyten ... Inte bryr de sig om att informera.
Eftersläpningen i myndigheternas register är alltså stor. Till det här kommer dessutom medborgarnas rätt att förbjuda Befolkningsregistercentralen att ge ut deras uppgifter till marknadsföring.
Vägen som inte finns
En som gärna vill ha fibernät till sin fritidsbostad är den före detta politikern och forskaren Jouko Kajanoja. När han försökte anmäla sitt intresse till Optowest via webben fick han meddelandet att Piparuddsvägen inte hör till företagets nätverk.
– Den är en officiell väg. Den finns, skrattar Kajanoja.
Han använder i dag Soneras nät och förbindelsen är ganska långsam.
Bromarvbon Guje Källberg är en av de aktiva inom Optowest. Hans grannes hus fattas i det köpta adressregistret. Och det är inte den enda fastigheten. Längs Bromarvvägen finns flera hus som existerar i verkligheten men inte i registret, likaså längs Krokbyvägen och Ingvalsbyvägen.
Bättre koll i tätorterna
Teknisk direktör Patrik Gustafsson på Karis Telefon har samma erfarenhet av register med brister. Karis telefon har 6 000–7 000 abonnenter med bredband. Gustafsson har märkt att de adressuppgifter man köper av Itella är bättre när det gäller tätorter.
Enligt Gustafsson saknas "tiotals procent" av fastigheterna på glesbygden i de köpta uppgifterna.
– Vi har projekt på glesbygden och där har varit en del polemik. Vi anser att det finns så och så många hus i en by och invånarna är av annan åsikt.
På Karis telefon rättar man sina register för hand, men Gustafsson förstår att det innebär mycket arbete för Optowest som enbart har glesbygdsfastigheter i sina register. Där är felen så många jämfört med uppgifterna om tätorter.