Kompisars bostäder bostadslösas räddning
Uteliggare - nej. Men bostadslösa finns det visst i Raseborg, och för dem är det ofta hos någon lyckligare lottad kompis som det finns chans till tak över huvudet.
Så det var inte för intet som man på fredagskvällen i Karis, i samarbete mellan bland andra Ratatupa och föreningen Kaippari Kelmu, Raseborgs kyrkliga samfällighet och stadens socialsektor, uppmärksammade De bostadslösas natt i årets tappninsg med ett eget, lokalt evenemang.
Emmaus Westervik, för sin del, stödde den riksomfattabde kampanken med en solidaritetsförsäljning i butiken i Ekenäs. Behållningen gick till föreningen för bostadslösa, Vailla vakinaista asuntoa.
Gott samarbete
Det finns många andra orter, inte minst större städer, dör bostadslösheten är ett större problem än i Raseborg, konstaterar Kaipparis avgående ordförande Anja Karjalainen.
Hon passar också på att, mot bakgrund av mera än tjugo års erfarenhet, berömma samarbetet med stadens socialsektor.
Vanligen har det gått ganska snabbt att få tag i en bostad, då ett behov har uppstått och föreningen har stött på, tycker hon.
Monica Kainulainen, enhetschef inom stadens missbrukarvård, återgäldar berömmet: tredje sektor-aktörerna Kaippari, Ratatupa, Fontana, Vänstugan och så församlingarna är mycket viktiga samarbetsparter.
"Framför allt ungdomar"
Några uteliggare i egentlig bemärkelse tror Karjalainen inte det finns i Raseborg för närvarande.
I den bedömningen instämmer Kainulainen.
s– Men det fanns, ännu för några år sedan.
Såväl Karjalainen och Kainulainen som chefen för stadens sociala service, Eivor Österlund-Holmqvist lyfter i stället fram en helt annan grupp:
– Framför allt ungdomar på 18-20 plus, som oftast har någon kompis som har en bostad, förklarar Monica Kainulainen.
Kanske tjugo?
Hur stor den här gruppen är, har hon svårt att säga.
Tjugo, blir en ungefärlig uppskattning.
– Varje vecka har vi någon inne för vård, som inte sedan har en egen bostad att fara till, säger hon, och talar för en satsning på stödboende som ett välkommet mellansteg på vägen till självständigt boende.
Tuula Huuhtanen, som sitter med i församlingsrådet i Karis finska församling och i gemensamma kyrkofullmäktige, instämmer.
Enbart unga är det för all del inte som får lov att logera hos kompisar. Det finns äldre bostadslösa också i den här gruppen, men de unga dominerar.
Och – någon lösning på längre sikt innebär det knappast att flytta runt i kompiskretsen. Särskilt inte om det går som det kan gå, att tillfälliga boendearrangemang blir förknippade med störningar som i förlängningen leder till att lägenhetsinnehavaren åker ut.
Plumpar försvårar
Med en tidigare plump i protokollet blir det ännu svårare att hitta bostad.
Eivor Österlund-Holmqvist påpekar att privata hyresvärdar är ganska noga, Monica Kainulainen tillägger att det nog också gäller stora aktörer med förankring i den offentliga sektorn och Henrik Westerlund, vd för Raseborgs Hyresbostäder Ab, bekräftar att det nog kan bli svårt om man exempelvis har blivit vräkt.
Att enbart arbetslöshet skulle leda också till bostadslöshet, håller Anja Karjalainen inte för sannolikt - där finns fungerande stöd- och bidragssystem.
För mentalvårdsklienter i rehabilitering finns det stödbostäder.
Men finns det en häftigare alkohol- eller drogrelaterad missbrukshistoria i bagaget, är det genast knepigare.
Och om arbetslöshet, rusmedel och familjesplittring samverkar, kan också bostadssituationen bli rent katastrofal.
De bostadslösas natt uppmärksammades i västra Nyland med evenemang också i Lojo och Kyrkslött